Stadsforskare: Finansiera Centrumslingan med privata aktörer

Kunde inte Centrumslingan eller en utbyggnad av metron delfinansieras av privata aktörer? Det föreslår den svenska stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle.

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan och vd för konsultföretaget Spacescape har själv fått välja plats för vår intervju. Det blir ett lunchkafé i en gammal industribyggnad i Södervik - ett bra exempel på ett industriområde som fått nytt liv.

Ståhles företag brukar anlitas av bland annat kommuner, staten och byggherrar för att jobba fram en bättre stadsmiljö. Helsingfors har han besökt ett par gånger tidigare. Den här gången är han inbjuden av tankesmedjan Demos för att tala på Flow Talks.

Bygger ni om era motorvägar till stadsboulevarder kommer många av världens ögon att riktas mot er.

Vi kommer snabbt in på Centrumslingan. Regeringen har hittills inte gett grönt ljus för statsstöd till den nya droppformade tågbanan som Helsingfors inte klarar av att finansiera på egen hand. Klockan tickar och ett beslut borde fattas snart.

- Helsingfors kunde fundera på liknande lösningar som vi sett i London där privata aktörer gått in och finansierat en del av metrostationerna, säger han.

Många fastighetsbolag vill investera i säkra objekt och inser att en ny tåg- eller metrostation nära deras fastigheter höjer värdet på fastigheten.

- Det finns mycket pengar i samhället, till exempel i pensionsfonder, som man vill investera långsiktigt, säger han.

Olika typer av finansierings- och investeringsmodeller som bygger på offentlig och privat samverkan har redan prövats bland annat i Tyskland och London – med varierande resultat.

Tummen upp för stadsboulevarder

Vi kommer in på skillnaderna mellan de nordiska huvudstäderna. Sverige ligger före med kollektivtrafiken, Danmark med cyklingen och Helsingfors har innovativa idéer.

Det dummaste man kan göra är att ta bort grönområden och fylla på med parkeringsplatser.

- Bygger ni om era motorvägar till stadsboulevarder kommer många av världens ögon att riktas hit. Och jag är nyfiken på Helsingfors planer på ett utvidgat resekort som man kan betala hela resa med, oavsett transportsätt.

Brist på gamla industriområden

Utmaningarna i de nordiska huvudstäderna är ändå långt de samma.

- Den kanske största utmaningen för stadsplanerare i huvudstäderna just nu är kravet på att bygga glesa stadsdelar tätare, få plats för fler bostäder.

"Stockholmsförorter från 30-40-talet som ligger på gränsen till innerstaden genomgår som bäst en stor förändring."

Städerna har alla byggt nya bostadsområden nära vattnet och i gamla industriområden. I Helsingfors finns ännu en del centrala industriområden kvar att bygga ut, men i Stockholm börjar de ta slut.

- I stället har man tvingats gå in och bygga tätare i befintliga bostadsområden. Stockholmsförorter från 30-40-talet som ligger på gränsen till innerstaden genomgår som bäst en stor förändring.

Bygga tätare och bygga parker

I Stockholm finns både lyckade och dåliga exempel på förtätning.

- När man förtätar är det viktigt att föra en dialog med grannarna så de inte ser nya byggnader som ett hot. Det dummaste man kan göra är att ta bort grönområden och fylla på med parkeringsplatser.
Ståhles förtätningsråd till Helsingfors lyder som följer:

- Varje byggprojekt ska lyfta stadsmiljö, parker och lekplatser, och minska trafikytorna.