Större fokus på barnskydd inom elevvården
Under den senaste veckan har diskussionen gått het kring kring de skärpta behörighetskraven för skolkuratorer.
För ett år sedan i augusti togs en ny elevvårdslag i bruk som innebär att de som jobbar som skolkuratorer, men har en utbildning i utvecklingsykologi, nu är tvungna att komplettera sin utbildning. Utbildningen i utvecklingspsykologi ska kompletteras med en yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området, det vill säga en socionom- eller socialarbetarexamen, ifall de vill fortsätta jobba som skolkuratorer.
Eva Juslin, ansvarig för socionomutbildningen vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo, poängterar att bakgrunden till den ändrade behörighetslagstiftningen är att man ville stärka socialvården inom elevvården. Den tidigare lagstiftningen har varit otydlig för skolkuratorernas del, vilket har lett till att man anställt personer som kanske inte haft tillräckliga kunskaper inom det sociala området. Och det här vill man nu komma åt.
- I dagens läge är behovet av kunskap om hur man ska hantera missbruk i familjen, mentala problem eller andra barnskyddsfrågor stort i skolorna och då behövs det yrkeskunnigt folk som kan handleda i det sociala servicesystemet. Psykologutbildningen har inte samma fokus på de här frågorna, trots att de också har utmärkta insikter i vad ett barn kan behöva för hjälp.
- Det är ju jätteolyckligt för de som drabbats av det här, som har jobbat som skolkuratorer och skaffat sig bra erfarenheter och gör ett bra jobb. Men det är viktigt att komma ihåg att behörighetslagstiftningen finns till för att garantera kvaliteten i elevvården. Det är viktigt att se till att eleverna får det de behöver.
Juslin tror att vi sannolikt får vara beredda på liknande fall i framtiden, eftersom samhället och behoven förändras. Det enda sättet att garantera kvaliteten inom till exempel vården är att anpassa utbildningarna efter kvalitetskraven, säger hon.
' /%3E%3C/svg%3E)
