Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

FRK: Flyktingströmmen gäller också oss

Från 2015
Uppdaterad 20.08.2015 16:34.
En del av de protesterande kurderna vid flyktingmottagnignen i Oravais.
Bildtext Arkivbild (Oravais)

Vi har länge sett hur flyktingarna strömmar över Medelhavet och nu har delar av strömmen nått också Finland. I juli anlände 1 500 flyktingar till Finland – det är fler än myndigheterna hade räknat med.

Nya flyktingförläggningar grundas och gamla öppnas på nytt på olika håll i landet för att svara på det ökade behovet. Finlands Röda Kors har avtal med Migrationsverket om att grunda och upprätthålla förläggningar.

Vid FRK säger man att alla som vill hjälpa flyktingarna som kommit hit kan göra det.

- Där det finns förläggningar behövs det alltid vänner, stödverksamhet och materiell hjälp. Man kan hjälpa människor att inreda, man kan skänka möbler, husgeråd eller textilier. Om man inte har överflödiga saker kan man donera pengar, säger Leena Kämäräinen som är beredskapschef för Finland vid FRK.

Vi har redan länge följt med hur flyktingströmmen över Medelhavet har tilltagit – vad är det som gör att flyktingarna nu också når Finland?

- Det kommer så stora mängder med flyktingar just nu över Medelhavet så det är klart att det också kommer hit där det redan finns samfund med exempelvis irakier och syrier. Människor flyttar till platser där det finns släktingar och vänner sedan tidigare, säger Kämäräinen.

Kämäräinen påpekar att Finland också har en plikt att ta emot flyktingar.

- Det börjar bli fullt överallt i Europa.

Vissa kommuner mer välkomnande än andra

Under den senaste tiden har det kommit fler flyktingar till Finland än vad myndigheterna räknat med. Alla kommuner i Finland är inte villiga att ta emot flyktingar medan andra kommuner har lång tradition av mottagning.

Hur resonerar man på FRK då flyktingförläggningar grundas?

- Det finns ett tryck mot söder, stora städer är alltid populära stationeringsorter men i exempelvis Helsingfors har vi haft problem med att hitta lämpliga utrymmen. Det finns också ett behov av förläggningar i norr nära gränsen mot Sverige, säger Kämäräinen.

Migrationsverket diskuterar med kommuner och hjälper dem att komma igång om kommunen är redo att ta emot flyktingar. Kommunerna informeras också om vilken service flyktingarna har rätt till.

På vissa håll har stängda förläggningar öppnats på nytt, men på andra håll har helt nya grundats.

- Vid den svenskspråkiga kusten har kommunerna alltid varit villiga att ta emot flyktingar, ta nu till exempel Oravais och Kristinestad.

Finländare har redan uttryckt oro och rädsla över flyktingarna – vad säger du till dem?

- Finländare reser ju själva omkring i världen och man har ju ingen rädsla när man reser. Vi är ett mångkulturellt land. FRK gör mycket arbete mot rasism, men det fungerar också så att flyktingar informeras om hur man lever i det nya samhället, säger Kämäräinen.

Hur länge kan flyktingströmmen fortsätta, ser du något slut på det?

- Det är fråga om lång process, då vi hör siffrorna från Europa vittnar de om att flyktingarna blir bara fler och fler.