Därför spänner Nordkorea musklerna

Hur allvarligt är det att Kim Jong-un höjer landets beredskap?

Spänningen mellan Nord-, och Sydkorea har igen trappats upp efter artilleribeskjutning från bägge sidor under torsdagen. Efter att en granat från diktaturen i norr upptäcktes av sydkoreanskt radarsystem drog landet för första gången på elva års tid igång sina jättelika högtalaranläggningar som står vid gränsen riktade mot norr.

Systemet används för att sända ut antikommunistisk, nordfientlig propaganda till befolkningen på andra sidan gränsen. Fram till år 2004 använde bägge sidor sig av samma taktik, men högtalarna har sedan dess stått tysta.

På fredagen höjde nordkoreanerna beredskapsnivån genom att gå in i krigstillstånd och vara fullt stridsklara för att genomföra överraskningsoperationer.

Tusentals incidenter varje år

Höjd beredskap har i regel ägt rum ett par gånger varje år, vanligtvis på hösten och på våren, då militärerna har sina stora övningar.

Länderna turas om att provocera varandra och varje år inträffar ett tusental små incidenter, utan att det brukar leda till direkt konfrontation eller dödsfall. Under de senaste åren har läget varit förhållandevis lugnt.

Det som mest oroat omvärlden sedan år 2006 är de nordkoreanska kärnvapnen. Å andra sidan kan de ses som en motåtgärd på USA:s närvaro i Sydkorea och de kärnvapen som hotar norr.

USA har för övrigt varit aktiva i konflikten genom att flyga och placera trupper så nära inpå nordkoreansk mark man kunnat. USA har idag närmare 30000 soldater i Sydkorea, och amerikanerna deltar i nuläget i Sydkoreas försvar.

Att USA har en bas i Seoul intill det Blå huset, där Sydkoreas president håller till, ses också som provocerande av Nordkorea.

Kärnvapen inte största hotet

Men det är ändå inte kärnvapnen som utgör det största hotet mot Sydkorea. Nordkorea har ett fruktansvärt stort artilleri riktat mot Seoul, som ligger under 70 km från gränsen.

En stor del av konflikterna har utspelat sig på Gula havet utanför länderna i det som brukar kallas ”Crab Wars”. Det är ett knepigt område eftersom det saknar tydliga gränser och därför hamnar ofta fiskare på det andra landets territorium.

Den allvarligaste incidenten på Gula havet hände år 2009 då en nordkoreansk stridsbåt navigerade in på sydkoreanskt vatten och blev beskjuten av sydkoreanska skepp. Då dog en nordkorean och tre skadades.

Kännetecknande för de här konflikterna har ändå varit att ingen blir skadad och det handlar som sagt mest om provokationer. Den höjda beredskapen är mest ett spel för gallerierna.

Nordkorea isolerar sig ytterligare

Betydligt mer allvarligt är det som sker inom Nordkoreas gränser. Landet har en armé på omkring en miljon soldater och ett par tusen generaler. De tidigare goda kontakterna till Sovjet, Vietnam och Kuba har efter kommunismens fall i de här länderna avtagit och de goda kontakterna till Kina har också under senaste tid svalnat.

Kim Jong-un vill undvika kinesisk ekonomisk dominans i Nordkorea och han har visat musklerna genom att avrätta omkring 300 av sina egna generaler för att de varit för Kina-vänliga. Han har också rensat i sitt eget parti, Koreas arbetarparti, under åren.

Summa summarum vill ingen egentligen starta ett krig. Sydkorea har en stor modern industripark intill gränsen som torde vara ett solklart mål för Nordkoreanerna, men som alltjämnt lämnas ifred.

När skottlossning sker skadas sällan någon och provokationerna utgörs mest av att propagandan trappas upp. Det har till exempel varit vanligt att låta ballonger med radiosändare och karikatyrer föreställande diktatorn släppas ut över Nordkorea.