Norge på jakt efter svenskkunniga finländare

Både företagsledare och ledande akademiker som Yle Nyheter talat med i Norge är besvikna på att finländare inte kan bättre svenska trots att det lärs ut i skolan. Jobb skulle finnas, men inte på engelska.

Det norska bemanningsföretaget Aras Helse annonserade i våras efter vårdpersonal i finländska Hufvudstadsbladet. Annonsen ingick inte i finska tidningar.

Hugade arbetstagare lockades med bra lön, gratis resor och boende. Men kunskaper i svenska eller något annat skandinaviskt språk är ett måste.

- Vi anställer bara skandinavisktalande hälsopersonal, står det klart och tydligt på företagets webbplats.

Finländare har gott rykte i Norge som arbetstagare och anses ha hög arbetsmoral. Norska arbetsgivare skulle gärna rekrytera fler från Finland men det stupar ofta på obefintliga eller dåliga kunskaper i svenska.

Skandinaviska, tack

Ska man jobba i en arbetsgemenskap eller nära kunden/klienten duger det inte med engelska.

- Nej, man måste kunna svenska eller något annat nordiskt språk. Annars kan man inte kommunicera med kolleger och patienter, säger den Kolarifödda finska sjukskötaren Jatta Kokkonen på intensivavdelningen på universitetssjukhuset i Tromsö.

Liksom majoriteten av andra finska ungdomar läste hon tre år svenska i grundskolan som tonåring. Och tog inte in lärdomen.

- Jag måste ju erkänna att jag var en av dem som tyckte att nej, vad behöver jag det här till – jag behöver inte läsa det. Men det hade varit väldigt fint att lära sig språket då, säger Kokkonen.

Då Kokkonen flyttade till Norge måste hon därför lära sig norska från grunden. Med kunskaper i svenska hade hon haft det mycket enklare.

Hur ska vi ha det med svenskan?

Både företagsledare och ledande akademiker som Yle Nyheter talat med i Norge är besvikna på att finländare inte kan bättre svenska trots att det lärs ut i skolan. Jobb skulle finnas, men inte på engelska.

- Det här är något som man i Finland måste bestämma sig för – hur stor del av språkundervisningen som ska vara svenska, säger rektor Anne Husebekk på Universitetet i Tromsö.

Hon har lett arbetet med en officiell rapport om möjligheterna att jobba, studera och göra affärer över gränserna i norr och utveckla regionen.

Rapporten ser stor potential för tillväxt om de byråkratiska hindren mellan länderna försvinner.

- Kanske finns det för liten vilja att tala och förstå svenska bland finländare. Om man i Finland inte vill att svenska ska vara något som alla kan tala, förstå och uttrycka sig på blir det förstås svårt med samarbetet med de övriga nordiska länderna, säger Husebekk.

Stor efterfrågan på yrkesmän

Man har kunnat se ett ökat finländskt intresse för Nordnorge de senaste åren, säger Finlands honorärkonsul i Tromsö Nina Hjort. Hon är också chef för en av Nordnorges största elektrokoncerner JM Hansen.

Flera finländska näringslivsdelegationer har varit på besök i Tromsö för att titta på möjligheterna. Men enligt Hjort är språkkunskaperna helt klart det största problemet.

- Om man i Finland blir bra på svenska och kan prata mera nordiskt tror jag man kommer att få se långt större möjligheter till tätare samarbete mellan företagen.

Hjort påpekar att Finland sitter på kompetens som Norge saknar. Det gäller exempelvis ingenjörer och yrkesmän.

Norge har brist på yrkesfolk eftersom man de senaste decennierna tyckt att bara högre akademisk examen räknas.

Ett slags andligt snobberi, säger Hjort.

Enligt henne har norrmännen gjort sig själva en björntjänst genom att vara så upptagna av det akademiska. Men den eftertraktade yrkeskunniga arbetskraften finns som sagt på andra sidan gränsen.

- Så om vi klarade av att lösa språkfrågan kunde vi komma långt.

Nordiska folk förstår varandra

Både konsul Nina Hjort och rektor Anne Husebekk tror på tillväxtmöjligheterna i norr.

Potentialen är stor, speciellt inom energi, gruvdrift och turism.

- Jag tror att nordiska folk trivs i varandras sällskap. Det är lätt att förstå varandras kultur. Ett ökat samarbete skulle vara till glädje för människorna både i norra Finland, norra Sverige och norra Norge, säger Husebekk.

Nina Hjort instämmer.

- Vi har mycket att lära av varandra som grannländer och vi har en gemensam kulturförståelse som gör det lätt att få saker och ting gjorda tillsammans.

Sjukskötaren Jatta Kokkonen tycker inte det var särskilt svårt att anpassa sig till norska förhållanden när hon väl lärt sig språket.

Utom kanske på en punkt. Norrmän är dåliga på att kvittera att de läst ditt mejl …

Edit 23.8.2015 kl. 1837: Jatta Kokkonens arbetshistoria justerad efter påpekande av henne själv.