Breaking Bad på Kuba
Leonardo Padura, Kubas litterära gigant minns revolutionen och gillar Breaking Bad.
Filmen Himmel över Havanna (regi: Laurent Cantet, manus: Leonardo Padura) handlar om fem personer som alla är födda precis före eller strax efter revolutionen. De växte upp under socialismens första årtionde och närde ett hopp om jämlikhet och materiell trygghet. Fort tvingades de ändå bevittna hur hoppet övergick i armod, förföljelse och en kamp för tillvaron. Revolutionen åt upp sina egna barn och tvingade dem till lydnad.
Idag är dessa kubaner i 60-årsåldern, och för många är revolutionen fortfarande en vacker tanke. Därför har många haft svårt att finna sin plats i det nya samhället, där Fidel Castro inte är landsfader och den stränga socialismen inte längre religion och statsideologi.
– Där står människorna med tomma händer, i en tid som de inte känner igen, säger Leonardo Padura och tillägger, att i en sådan situation får man försöka överleva så gott man kan.
Utanförskap och exil
Himmel över Havanna handlar precis om dessa människor, av vilka somliga blev medlöpare, andra cyniska, medan många valde att gå i exil, så som filmens huvudperson författaren Amadeo.
– Många människor som sett filmen i Spanien och Frankrike, har sagt att filmen också skildrar deras erfarenheter. Det politiska systemet kan vara ett annat, men de sociala konsekvenserna är oftast de samma.
Leonardo Padura påpekar att filmen i den bemärkelsen är universell och att känslan av utanförskap är igenkännbar om man så bor i Spanien eller på Kuba.
– En av mina goda vänner, en författarkollega lämnade Kuba när han var 40 år gammal. Han skrev inte om Kubas vardag, men hela hans författarskap var rotat på Kuba. Och när han väl befann sig i exil, skrev han inte om sitt nya hemland, utan om Kuba, trots att avståndet gjorde det allt svårare för honom att förstå vardagens små händelser.
I mästarnas fotspår
Leonardo Padura är idag en av Kubas mest lästa och ansedda författare. Hans deckare om den slitne privatdetektiven Mario Conde påminner om läromästarna Raymond Chandlers och Ernest Hemingways alster, men de tecknar också ett stycke modern kubansk historia.
– I min senaste roman, säger Conde följande: ”Mina vänner har byggt en borg för att utestänga barbarerna. På insidan finns vänskapen och förståelsen som man ömt måste vårda.”
Cantets och Paduras film Himmel över Havanna hyllar vänskapen. Ändå kan jag inte låta bli att fråga, vad man ska göra när barbarerna plötsligt befinner sig innanför de skyddande murarna.
– I Condes fall är det omöjligt. Han är en skarpsynt figur som kan skilja de goda från de onda, men det moderna kubanska samhället är inte en roman, utan en global spelplan där globaliseringen och Internet gjort människornas intimsfärer allt mindre.
En ny tid
Kuba går mot ett öppnare samhälle, men på köpet måste de också förhålla sig till frågor som det socialistiska samhället besparat dem. Kommersialism, konsumism och ett individcentrerat samhälle rimmar illa med socialistiska ideal, men om man dessutom kan få den fantastiska TV-serien Breaking Bad på köpet, så är jag åtminstone en smula hoppfull.
– Om man i min kulturkrets inte sett Breaking Bad, så står man helt utanför all diskussion.
– Men är det sorligt? Eller bra…?
– Eftersom jag verkligen älskar Breaking Bad, så tycker jag att det är bra, svara Leonardo Padura med ett skratt och tillägger att de materiellt kan vara knapert för en författare, men att vardagen och de samhälleliga förändringarna skapar det bästa förutsättningarna för en skrivande människa att fylla sina böcker med liv.
En tid av väntan
Raúl Castros och Barack Obamas försoningsgester har vänt världens blickar mot Kuba. Vad som exakt kommer att ske på Kuba är svårt att sia, men när det sker måste också kubanska författare finnas där för att dokumentera förändringen.
– Det ska skrivas, men det ska också väntas, för litteratur är inte journalistik. Jag har skrivit många artiklar om de senaste månadernas händelser, men i litteraturen ska man vänta för att få ett perspektiv!
Leonardo Padura vill vänta lite till för att avskilja det varaktiga från det flyktiga. Därför slutar också hans kommande roman den 6/12, dagen innan Obama och Castro tillkännager att länderna återupptagit diplomatiska förbindelser med varandra.
