"Låt privata investerare bygga Centrumslingan"
Röster höjs för att låta privata investerare finansiera Centrumslingan. Fullmäktigeledamot Risto Rautava (Saml) är en av dem. Biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki är ambivalent. Bara man inte låter de privata investerarna diktera tågordningen, säger hon.
Samlingspartistiska fullmäktigeledamoten Risto Rautava i Helsingfors vill att man släpper in privata investerare för att snabbt få en Centrumslinga till stånd.
- Helsingfors har ett investeringstak och Centrumslingan går inte vidare i den takt som vore ändamålsenligt. En public private partnership-finansieringsmodell har redan prövats, till exempel när man byggde E18 mellan Fredrikshamn och Vaalimaa så det är bara att ta modell. Samma sak gör också utomlands.
Byggandet och planeringen av Centrumslingan antas kosta närmare en miljard euro.
Planeringen är gjord och man kunde sätta spaden i marken på en gång.
Risto Rautava, fullmäktigeledamot (Saml)
"Skulle ge arbete åt många finländare"
Rautava som också är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och styrelseordförande för Helsingforsregionens trafik (HRT) tror inte att Centrumslingan kan förverkligas med traditionell budgetfinansiering.
- Vi har inte förutsättningar för en traditionellt budgetfinansierad Centrumslinga just nu eftersom vi behöver pengar till uppehåll av vägar på annat håll i landet. Men genom offentlig upphandling skulle vi få en Centrumslinga och på samma gång arbete åt många finländare. Planeringen är gjord och man kan sätta spaden i marken på en gång.
Rautava påpekar att läget på investeringsmarknaden och i byggbranschen nu är sådant att man kan få goda anbud.
Också svenske stadsforskaren Alexander Ståhle föreslår att Helsingfors följer till exempel Storbritanniens exempel och låter privata aktörer delta i investeringen av svårfinansierade infrastrukturprojekt som Centrumslingan, Spårjokern och en förlängning av metron.
Han tror att bland annat pensionsförsäkringsbolag och fastighets- och byggbolag gärna skulle investera i långsiktiga projekt som dessa.
Och hur mycket kostar det skattebetalarna? Privata investerare gör ingenting gratis och skattebetalarna ska inte bli tvungna att betala mer för att privata investerare är med.
Anni Sinnemäki, biträdande stadsdirektör
Yle Huvudstadsregionen har också talat med både YIT och Skanska som säger sig vara potentiellt intresserade av att delta i stora infraprojekt som Centrumslingan.
Sinnemäki säger bu och bä
Helsingfors biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki är ambivalent till att låta privata investerare delta i stora trafik- och infrastrukturprojekt.
- Jag anser att man måste se skilt på varje projekt och bedöma för- och nackdelar med att involvera privata investerare. Centrumslingan är ju statens projekt, eftersom det är ett järnvägsprojekt mer än ett lokaltrafikprojekt, och om staten vill organisera en lite annan typ av finansieringsmodell har jag ingenting emot det.
Men hon höjer ett varningens finger.
- Huvudregeln måste vara att man fattar beslut om infrastrukturprojekten utgående från den allmänna nyttan om man använder sig av skattebetalarnas pengar. Jag skulle ställa mig negativt till att låta privata investerare bestämma vilka projekt som genomförs.
- Och hur mycket kostar det skattebetalarna? Privata investerare gör ingenting gratis och skattebetalarna ska inte bli tvungna att betala mer för att privata investerare är med.
Sinnemäki påpekar ändå att det inte nödvändigtvis blir dyrare för skattebetalarna om privata investerare går med i Centrumslingan. Det finns olika typer av modeller för offentlig och privat samverkan, även kallade PPP-modeller.
Vadå PPP?
En public private partnership-modell är en form av offentlig upphandling där ett företag eller bolag till exempel sluter ett tidsbundet kontrakt med den offentliga beställaren om att finansiera och bygga till exempel ett infrastrukturprojekt mot en årlig ersättning. Den privata aktören ansvarar också ofta för underhåll av motorvägen eller järnvägen i fråga.
På det här sättet kan stora projekt förverkligas snabbare och den offentliga beställarens kostnader sprids ut över projektets livslängd istället för en kraftig engångssumma.
- Infraprojekt som förverkligas med PPP-modeller blir inte nödvändigtvis dyrare utan snarare billigare än infraprojekt som förverkligas med traditionell budgetfinansiering. Också i Finland har man lärt sig konkurrensutsättning. Med E 18 till Vaalimaa lyckades man spara 150 miljoner i och med att privata aktörer ansvarar för uppehållet av vägen, säger Risto Rautava.
Staten och kommunerna förhandlar som bäst om markanvändningen i kommunerna och bland annat Centrumslingan ligger på förhandlingsbordet.
Hur går det med förhandlingarna?
- Staten har ju sedan tidigare bundit sig till att förverkliga Centrumslingen och vi har förhandlat fram att Helsingfors del av finansieringen skulle vara 17 procent, säger Sinnemäki.
Så får vi ett beslut snart?
- Den nya regeringen har ännu inte tagit tydlig ställning i frågan. Ingen har sagt att staten inte skulle vara med i Centrumslingeprojektet, men tidtabell och andra detaljer är oklara.
' /%3E%3C/svg%3E)
