Nu avgörs striden – Nordkalk mot miljövänner på Gotland

Paret Söderdahl har kämpat i tio år mot Pargasbaserade Nordkalks planer på en ny kalkstenstäkt på norra Gotland. Nu väntas ett beslut som kan vara avgörande för hela projektets framtid.

Det är den svenska regeringen som inom de närmaste dagarna ska fatta beslut om framtiden för Nordkalks verksamhet och skyddet av Ojnareskogen på norra Gotland.

I praktiken handlar det om att den rödgröna regeringen ska besluta om huruvida det planerade kalkbrottsområdet ska bli ett naturskyddsområde inom ramen för Natura 2000.

Om regeringen går in för det kommer det i sin tur att påverka de paragrafer som domstolen ska ta hänsyn till i tillståndsprocessen, och därför kommer regeringens beslut att ha stor påverkan på processen.

Stopp efter tiotals år av väntan?

Gotland står för största delen av kalkbrytningen i Sverige och Pargasbaserade Nordkalk har ända sedan 90-talet arbetat för projektet att öppna en ny kalkstenstäkt i närheten av den nuvarande täkten. Kalkstenen kommer nämligen att ta slut i den nuvarande täkten inom 2-5 år.

- Det är väldigt viktigt för oss. Vi har i tiotals år varit inställda på att vi ska hitta en ny fyndighet. Vi försörjer både våra egna kalkugnar och kundernas med sten från de här platserna, säger Håkan Pihl, direktör med ansvar för bolagets miljö- och geologifrågor.

De lokalinvånare och miljövänner som motsätter sig projektet anser att Ojnareskogen, där projektet planeras, är känslig med tanke på både växtliv och dricksvattentillgångar.

För tre år sedan ordnade ett par hundra miljöaktivister en uppmärksammad protest, där de stoppade skogsavverkningsmaskiner från att skövla skog på de aktuella områdena.

Oro för hur det går med dricksvattnet

Två av dem som har varit med om kampen i över tio år är pensionärerna Kristina Bohman Söderdahl och Olle Söderdahl, som är frontfigurer inom föreningen Bevara Ojnareskogen.

De har kämpat i över tio år för att bevara miljön och de trodde aldrig att kampanjen skulle nå så långt att den eventuellt får regeringen med sig. De är mest kritiska till hur ett nytt kalkbrott skulle påverka dricksvattenförsörjningen.

- Vi har väldigt dåligt om vatten på norra Gotland. Det finns förbindelser mellan det här området och oss som har brunnar. Ingen vet hur vattnet rör sig under jord. Vi är mest rädda för hur det ska gå för vattnet, säger Kristina Bohman Söderdahl.

"Det finns inte andra jobb”

Men många lokalinvånare är minst lika oroade över att arbetsplatserna på norra Gotland försvinner om det blir tummen ner för det nya kalkbrottet. Redan nu är det svårt att skapa nya jobb för ungdomar på Gotland.

- Hundra jobb på Gotland är hundra jobb på Gotland och det är inte lätt att få jobb här. De här jobben är otroligt värdefulla eftersom de genererar fler i förlängningen. Det är hela samhällen på norra Gotland som är sysselsatta inom kalkindustrin – det finns inte så mycket andra jobb där, säger Mikael Nilsson, som är ombudsman för IF Metall på Gotland.