Trummar sig in i det finländska medvetandet

Carina Engström och Serafima Borotinskij-Bränn dansar en traditionell, kraftfull afrodans.

Dansen kräver god kondition, och Carinas och Serafimas ansikten spricker upp i stora leenden, när de svänger och knycker på kropparna i takt med Francis Oyeyiolas trummande.

-Det är så här man åstadkommer integration, när man möts kring en aktivitet som ger glädje, säger Francis.

Ömsesidiga fördomar

Dans- och trumgruppen Kpanlogo Yede deltar i Österbottens förbunds projekt Multikultforum, som vill integrera flyktingar och asylsökande med hjälp av kultur.

Det är svårt att skapa kontaktytor mellan finländare och invandrare och asylsökande, säger Seija Punnonen som är projektledare för Multikultforum. Ömsesidiga fördomar gör det svårt, liksom det faktum att finländare har sina egna kretsar och kanske inte har något behov av att lära känna några nykomlingar.

Det är inte heller alltid så lätt att försöka främja integration i ett hårdnande samhälle. Hon är upprörd över den diskussion som förekommit i sommar kring huruvida Finland skall vara ett multikulturellt samhälle eller inte.

-Vad är finsk kultur? Är det Sibelius? Han var finlandssvensk. Det samma gäller Gallen-Kallela och Edelfelt. Och alla reste de mycket och fick intryck och impulser från andra länder, säger Seija Punnonen.

Folk vill ha handling

Regeringen talar om integration, säger Francis Oyeyiola, som själv ursprungligen är hemma från Ghana, men det fungerar inte att försöka åstadkomma integration via presentationer eller tunga texter om hur man ska skapa integration. Folk har inte tid med sånt.

-Med vår trum- o dansgrupp har vi märkt att folk vill att det ska hända något istället. Man måste komma med något roligt som de kan delta i. Då börjar de fråga massor av frågor, som vad äter ni i Afrika och hur många språk talar ni i Afrika.

När Kpanlogo Yede höll workshop i Nykarleby Arbis så ville folk inte gå hem när programmet var slut. Istället satte alla sig ner och bara pratade. Så här får man integration att fungera. En plus en blir mer än två, säger Francis Oyeyiola.

Dagen efter vårt möte har medlemmarna i Kpanlogo Yede inplanerat en workshop på ett åldringshem i Vasa. Längs en vägg i övningslokalen står ett tiotal höga och smala trummor uppställda, i väntan på transport. De boende ska få trumma, prova bastkjolar, dansa och också kombinera trummandet med finsk och svensk folkmusik.

Att inte vara välkommen

Det är mycket glädje i Francis Oyeyiolas ögon när han berättar om dansen och musiken och hur det är en dörröppnare mellan kulturer. Det bär mig nästan emot att föra de diskussioner på tal som förts i sommar kring krafter som motsätter sig att Finland blir ett mer multikulturellt samhälle. Glädjen slocknar i Francis ögon när han berättar att han nog diskuterat saken med sina vänner. Han känner folk som inte rör sig ute mer än nödvändigt längre på grund av rädsla.

-Vi säger åt våra bekanta att Finland är ett av världens tryggaste länder. Men om man inte känner sig trygg på grund av vad någon säger, då blir folk oroliga. Att inte känna sig välkommen kan kännas väldigt sårande. Men vad kan vi göra, säger Francis Oyeyiola, vi är här nu.

Just nu flyttar många från finländare utomlands. Vart far dom? Och blir de behandlade som vi? Det är den fråga som de som inte vill att Finland ska vara mångkulturellt borde ställa sig, fortsätter Francis Oyeyiola.

Francis och Carina Engström från dansgruppen Kpanlogo Yede är i dagarna på väg till Ghana. Francis har sagt åt Carina att hon ska få se hur många västerlänningar som arbetar och bor i Ghana. De behöver inte höra uppmaningar om att fara tillbaka dit vart de kom ifrån. Inte bryr sig någon om sådana saker i Ghana, säger han.

Hur ser barnens framtid ut?

Det som bekymrar Francis Oyeyiola mest är barnens framtid. Hur ser framtiden ut för sådana som hans eget barn, som har mamma från Europa och pappa från Afrika? Var finns deras hem? Det här måste vi prata om, säger Francis, de här barnen faller mellan stolarna. Och vi måste göra något nu, och använda dem som en bro mellan de två motpolerna i diskussionen om ett multikulturellt samhälle.