Metallbranschen har sug i Östnyland, men intresserar inte studerande

Yrkesinstituten måste hålla koll på hurdant kunnande det lokala näringslivet suktar efter. Sedan gäller det att locka studerande till linjer där chansen att få jobb är stor.

Vägen till arbetslivet går oftast via en skola och en examen. Men vad lönar det sig att utbilda sig till om man vill bo och jobba i Östnyland?

Yrkesinstitutet Inveon har 12 olika studieinriktningar inom husteknik, kultur, service och teknik att erbjuda. För lokala yrkesskolor och yrkeshögskolor gäller det att ha ögon och öron öppna för arbetslivets behov och de studerandes önskemål när de planerar utbildningen.

Det är en utmaning att komma på hurdana yrkesmänniskor som behövs i framtiden, säger rektor Solveig Mickels.

- Att planera utbildningsutbudet hör nog till det svåraste som vi sysslar med, för ingen har en kristallkula där vi kan se hur det kommer att gå.

Mickels berättar att skolans huvudsakliga uppgift är att utbilda yrkesmänniskor som behövs inom det lokala arbetslivet.

Utöver det har skolan ändå en allmän uppgift att låta ungdomarna utvecklas som individer. Ett stort institut har svårt att göra stora och snabba förändringar i personal och lokaliteter.

- Vi pratar till exempel med våra yrkesteam där det finns representanter från arbetslivet. Vi tittar på statistik, nationella prognostiseringar, väldigt mycket inverkar.

Signaler från arbetslivet ändrar utbildningen

En helt ny utbildning tar upp till sju år att få igång, visade det sig när Inveon grundade linjen för rörmontörer.

Däremot går det snabbare att göra förändringar inom de olika utbildningarna.

- Till exempel husbyggarna har en väldigt lång lista på specialiteter att välja mellan. Får man signaler från arbetslivet att det behövs flera som kan reparera tak än folk som kan lägga golv så kan vi ändra där, berättar Mickels.

Vilken linje ska man då välja för att ha de bästa möjligheterna att få jobb i Östnyland?

- Det som är ironiskt är att vi har ett väldigt starkt näringsliv när det gäller metallbranschen, men ungdomarna är inte alls intresserade av det för tillfället. Det är vår största utmaning, att rekrytera unga till den linjen, konstaterar Mickels.

Förutom det uppenbara suget inom metallbranschen är det svårt att säga vilka linjer som ger de bästa chanserna till jobb.

- Det verkar nog egentligen vara mera frågan om hur respektive ungdom, yrkesman och -kvinna är som person egentligen än de enskilda branscherna. Om man till exempel har gått kockutbildningen men har det som behövs för att jobba med service utanför köket, så hittar man ofta via inlärning i arbete sina egna nischer.

Skolan ger färdigheter och stöd

Skolan känner ett ansvar för de studerande som utexamineras och lämnar nästet. Det berättar Inveons studiehandledare Maria Rosenlöf.

- Det är klart att vi så långt som möjligt försöker förbereda dem för arbetslivet. Det börjar redan då de studerande är på inlärning i arbete, en del är ute redan första året.

Praktikperioden är ett ypperligt tillfälle för eleverna att komma in i arbetslivet så småningom. De får visa sitt kunnande och bli skickliga yrkesmän och –kvinnor i sin egen bransch.

- Vi ger dem de färdigheter de behöver för att hitta arbetsplatser och vi samarbetar med företag. Många tar också kontakt och frågar om vi har någon som blir färdig så småningom, säger Rosenlöf.

Skolan gör så gott den kan, men ibland är det svårt för unga att hitta jobb. Då samarbetar man med de uppsökande ungdomsarbetarna i kommunen.

- Nu och då har vi också dem som kommer tillbaka till skolan och känner skolan som sitt gamla hem. Då frågar de om vi kan hjälpa och det gör vi gärna.