Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Regeringen renar vatten, fixar jobb och digitaliserar

Från 2015
Uppdaterad 03.09.2015 14:25.
Vattenytan är grön av alger i Åbolands skärgård på Högsåra (Kimitoön).
Bild: Yle/Unni Malmgren

Regeringens spetsprojekt ska rena vattendragen, digitalisera tjänster, höja kvaliteten på forskningen och fixa till sysselsättning och hälsovård. Statsminister Juha Sipilä informerade på måndagskvällen om tidtabellen och finansieringen.

Spetsprojekten listas i regeringsprogrammet under fem strategiska målrubriker och är allt som allt 26 stycken. Ambitionsnivån är hög men frågetecknen ännu många.

Konkreta beslut om en del av åtgärderna, så som fria öppettider för butikerna och uppluckringen av förordningen om avloppsvatten, har redan fattats men det mesta ska konkretiseras först senare. Regeringen har lovat en miljard euro för att finansiera projekten. Därtill kommer 600 miljoner för att rusta upp vägnätet.

Lokala avtal högsta prioritet?

Det första strategiska målet handlar om sysselsättning och konkurrenskraft. Spetsprojekten är fem.

En målare arbetar
Bild: Mika Kanerva

Under rubriken lovar regeringen att

  • stärka konkurrenskraften genom att förbättra förutsättningarna för näringsliv och företagande
  • röja undan bidragsfällor som är hinder för att ta emot arbete
  • främja lokala avtal
  • reformera arbetskraftsförvaltningen så att den stöder sysselsättningen
  • öka bostadsbyggandet

Då det så kallade samhällsfördraget föll ansåg flera bankekonomer att främjandet av lokala avtal har högsta prioritet. Också statsminister Juha Sipilä (C) har talat om snabba beslut i frågan och han har sagt att facket inte längre har vetorätt.

Svenska blir ryska

Nummer två på listan över spetsprojekt fokuserar på kompetens och utbildning.

Projekten har väckt kritik inom högskolevärlden eftersom det inte verkar ge universiteten någon som helst kompensation för de stora nedskärningar som regeringen redan har beslutat om. Däremot ska till exempel en tredje termin tas i bruk och högskolornas urvalsprov ses över. De pengar som anslås handlar långt om digitalisering.

Bland målen finns bland annat mera språkundervisning och ett regionalt försök med utvidgat språkval. Det betyder i klartext att till exempel skolor i östra Finland kan ersätta svenskan med ryska.

Bild: Yle

Den gamla riksdagen godkände strax före valet i våras en kläm om att den här frågan ska utredas. Rösterna föll 93-89 och utredningen ska nu göras på Undervisningsministeriet.

Spetsprojekten för kompetens- och utbildningssatsningen är

  • nya lärandemiljöer och digitalt material för grundskolorna
  • reform av yrkesutbildningen på andra stadiet
  • en snabbare övergång till arbetslivet
  • bättre tillgång till konst och kultur
  • ökat samarbete mellan högskolor och näringsliv för att kommersialisera innovationer
  • reform av ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti

Bland annat ingår en översyn av behörighetsvillkoren i den offentliga sektorn och ett löfte om att alla som går ut grundskolan garanteras en utbildnings-, arbets- eller rehabiliteringsplats.

Snabbare ingrepp mot mobbning

I den tredje korgen av spetsprojektet finns målet att minska ojämlikheten inom hälso- och välfärdstjänsterna. Professorn i socialpolitik Heikki Hiilamo har betecknat det här som ett otroligt ambitiöst mål eftersom utvecklingen har gått i helt motsatt riktning de senaste 25 åren.

Social- och hälsovårdsreformen är en av regeringens största utmaningar. Barnfamiljerna noteras bland spetsprojekten som en liten kompensation för de sparåtgärder som ingår i regeringsprogrammet.

småbarnshänder och en vucen kvinnas händer som leker på golvet med träbilar.
Bild: Yle

Spetsprojekten för social- och hälsovården är

  • kundorienterad service
  • främjandet av hälsa och välfärd och mindre ojämlikhet
  • utveckling av barn- och familjetjänster
  • utveckling av hemvården för äldre och närståendevården
  • vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra

Konkreta åtgärder är bland annat ett försök med basinkomst, pengar för hemservice för barnfamiljer, större möjligheter att ingripa vid mobbning och avskaffande av bidragsfällorna för personer med invalidpension som kan och vill jobba.

Bonden behövs

Spetsprojekten i korg nummer fyra ska ge oss rena vattendrag och trafik, mera bioenergi och lönsam matproduktion.

Fredrik Sandström, mjölkbonde i Nybränn, Purmo.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Regeringen lovar bland annat enklare stödsystem inom jordbruket och bättre marknadsföring av inhemsk mat på nätet.

De åtgärder som planeras finns under följande rubriker

  • kolfri, ren och förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt
  • mera trä och nya skogsprodukter
  • kretsomloppsekonomi och iståndsatta vattendrag
  • lönsam matproduktion och ökad handelsbalans
  • naturpolitik som bygger på förtroende och rättvisa

Inom energiindustrin har man berömt de här spetsprojekten för att dörren hålls öppen för ytterligare kärn- och vattenkraftverk och lantbrukarcentralen gläds över att frivilligheten ska öka inom naturskyddet.

Däremot kritiserar Världsnaturfonden regeringen för att ingenting sägs om att stoppa utarmningen av mångfalden i naturen. WWF och Greenpeace protesterar också mot att användningen av virke ska utökas med upp till 15 miljoner kubikmeter. Det går inte ihop med naturskyddet om inte anslagen för skogsskyddet samtidigt höjs betydligt.

Bättre insyn i information om dig själv

Det sista av regeringens strategiska målområden ska ge oss "användarorienterade, produktivitetshöjande och resultatgivande digitala offentliga tjänster". De ska fås på ett och samma ställe.

Man sitter på klippa i skärgården med dator i famnen.
Bild: Yle

Regeringen lovar också "försnabba reaktionsförmågan och framsynen vid lösandet av samhälleliga problem".

Spetsprojekten för att målen i den sista korgen ska förverkligas är

  • digitalisering av offentliga tjänster
  • skapande av tillväxtmiljö för digital affärsverksamhet
  • smidigare författningar
  • införande av försökskultur
  • bättre styrning och verkställighet

Bland det konkreta, mera gripbara finns ett löfte om att medborgarnas rätt att övervaka och besluta om användningen av information som gäller dem själva ska stärkas.

Diskussion om artikeln