Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

Äktenskapslag hotade kärnfamiljen 1987

Från 2015
Uppdaterad 10.09.2015 09:19.

Äktenskapslagen ändrades i slutet av 1980-talet. Många var oroliga för att detta skulle leda till en svindlande ökning i skilsmässosiffrorna.

Den föreslagna lagändringen diskuterades redan 1986. Lagen skulle göra det möjligt att skilja sig efter en tids betänketid utan att man behövde bevisa skuld eller otrohet. Man skulle alltså inte behöva utse den skyldiga.

När en ändrig av äktenskapslagen började diskuteras hettade det till i Riksdagen. Vissa riksdagsledamöter menade att ändringen i lagen gjorde det för lätt att skilja sig ("bara en kort betänketid") medan andra påpekade att det var för svårt (man måste vänta en betänketid när man tidigare hade kunnat skiljas utan betänketid t.ex. om det gällde otrohet)

Tio år tidigare, 1978, hade en fjärdedel av alla äktenskap slutat i skilsmässa och 11 000 barn berördes av vårdnadskonflikter. Orsakerna till skilsmässorna 1978 är olika, det kan vara svartsjuka, otrohet eller familjevåld. Eller så är det bara det gamla vanliga, det tunga vardagslivet som träder in när man har fått barn.

Britta Lindblom talar med terapeuter och människor som skiljt sig, eller blivit lämnade.

Lagen om ändring av äktenskapslagen trädde i kraft den första januari 1988. I och med ändringen kan man få äktenskapsskillnad efter ett halvt års betänketid. Makarna har dessutom rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid om de utan avbrott har bott åtskils de två senaste åren och om de inte har minderåriga barn. Källa: Äktenskapslag på Finlex

Antalet äktenskapsskillnader ökade mot slutet av år 1988 då de första äktenskapsskillnaderna enligt den nya lagen var möjliga, berättar man i Obs reportage. Men trots den nya lagen är skilsmässorna och vårdnadstvisterna ofta smärtsamma. En bra skilsmässa är en fortsättning för ett bra samarbete kring barnen.

I Öppet mot natten (1990) diskuterar man det komplexa och känsloladdade ämnet. I studion sitter yrkesmänniskor såsom socialarbetare, jurister och psykologer. Av dem har över hälften själv skilt sig.

Att skilsmässorna har ökat efter 1988 behöver inte bara vara en orsak av den nya äktenskapslagen, påpekar Marianne Laxén, forskare i jämlikhetsfrågor. Det kan också bero på att jämställdheten ökat. Samhällsutvecklingen har gjort det möjligt för kvinnor att klara sig själv. Ur barnens synvinkel är det också bättre. Vicehäradshövding Lasse Granfors håller med: över 80 % av kvinnorna kan nuförtiden försörja sig själv.

I och med skilsmässorna bör man göra en skillnad mellan vård och vårdnad. Vårdnad är den juridiska sidan, vård är den praktiska sidan. Anders Brunberg (lärare och de underhållspliktigas ordförande) ser bekymmersamt på läget för de underhållspliktiga, i synnerhet fädernas roll.

Psykolog Sture Engberg socialarbetaren i Korsholm Anita Knös samt Kristina Saraneva (familjerådgivare i Esbo) påpekar att man borde våga söka hjälp i tid. Ibland kan skilsmässorna förhindras, men även om man skiljer sig är det bättre att skiljas i sämja.

Psykiater Ben Furman och psykolog T. Erik Ewalds påpekar att varje familj har sina egna problem, som bör beaktas.

Även om skilsmässorna ökade under decennieskiftet 1980-1990 har de efter det hållits på samma nivå.