Nato ökar närvaron i Östeuropa

Nato öppnar nya ledningscentraler för snabbinsatsstyrkor i sex östeuropeiska länder idag. Alla de baltiska länderna får en egen ledningscentral.

Det handlar om mindre enheter med en relativt begränsad uppgift. De 40 till 50 officerarna per enhet ska se till att allt fungerar om Nato väljer att skicka sina snabbinsatsstyrkor till Östeuropa.

De sex länderna det handlar om är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Bulgarien.

Ledningscentralerna ansvarar också för att de nationella arméerna är beredda på att samarbeta med insatsstyrkorna. De kommer också att koordinera ett ökande antal militära övningar.

- Det här är den största förstärkningen av vårt kollektivförsvar sedan kalla krigets slut, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i januari, då han först redogjorde för detaljerna kring de nya centralerna.

Det politiska beslutet togs under Natos toppmöte i Wales för ett år sedan.

Stoltenberg deltar också i den officiella öppningsceremonin i Vilnius i Litauen idag.

Kompromiss för att inte väcka björnen

Det här ses som ett viktigt steg i försvaret av Baltikum, men det tolkas också som en kompromiss.

Flera Nato-länder vill inte se en stor militär upprustning i östra Europa eftersom de inte vill reta upp Ryssland.

Alla de större västeuropeiska Nato-länderna är emot permanenta militärbaser i Östeuropa, men stöder de här nya ledningscentralerna.

De omnämnda snabbinsatsstyrkorna är ett svar på Rysslands aggressioner i Ukraina, uppger Nato. Tanken är att organisationen inom två dagar ska kunna skicka 5000 man för att försvara ett medlemsland.

Om konflikten drar ut på tiden ska Nato kunna ställa upp upp till 40 000 man inom ramarna för insatsstyrkornas mandat.

Den här kapaciteten hoppas organisationen uppnå redan till vintern. De nya ledningscentralerna har en avgörande roll för att Nato ska kunna nå det målet.

USA bestämmer om militärbaser

I Östeuropa fortsätter kampen för permanenta Nato-baser i regionen, trots att flera medlemsländer redan har sagt nej.

Det är USA som har vågmästarrollen och avgör hur det går.

Natos militära närvaro i till exempel Baltikum är en fråga som med jämna mellanrum dyker upp i den amerikanska försvarspolitiska debatten.

USA står för nästan tre fjärdedelar av de 28 Nato-ländernas försvarsbudgetar. Bara Estland och USA lägger utlovade 2 procent av BNP på försvaret.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har upprepade gånger bett de västeuropeiska medlemsländerna att öka budgetanslagen.