Vem ska stoppa kriget i Syrien?
Flyktingkrisen kommer att fortsätta så länge konflikten pågår, men stormakterna gör ingenting för att stoppa den. Varför har varken USA eller Ryssland agerat?
Över tolv miljoner människor har flytt från sina hem i Syrien och flyktingar söker sig till Europa över Medelhavet.
Ändå talas det mera om hur man ska lösa flyktingkrisen än roten till flyktingkrisen, nämligen kriget som pågår i Syrien.
Kriget i Irak var ett varnande exempel
- Irak var ett varnande exempel på hur det kan gå då väst blandar sig i konflikter i Mellanöstern, säger Charly Salonius-Pasternak som är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Enligt honom var kriget i Irak delvis orsaken till att president Obama har varit väldigt försiktig när det gäller Syrien. Obama vill inte fatta beslut som kan leda till att USA blir inblandat i ännu ett krig i Mellanöstern.
Det internationella samfundet har under en längre tid försökt få till stånd fred i Syrien. År 2012 då Kofi Annan ledde FN var man nära ett fredsavtal.
Beklagligt lite vilja att lösa konflikten
- Det finns beklagligt lite vilja att lösa konflikten, säger Antti Paronen som är forskningsofficer vid Försvarshögskolan i en intervju för Hufvudstadsbladet i dag.
USA och Ryssland har kommit med ett principuttalande om samarbete mot det islamistiska våldet, men enligt Paronen var uttalandet mycket lågmält.
De syriska drömmarna om demokrati som Arabvåren väckte har nu ersatts av ett inbördeskrig och i stället för den moderata syriska oppositionen har den extremislamistiska organisationen Islamiska Staten (IS) trätt fram.
USA mot Ryssland
Ryssland har redan skickat vapen till den syriska regeringen, något som gör att det är svårare för USA att handla i konflikten.
- Om USA skulle agera på oppositionens sida skulle landet ställa sig mot en nation som är allierad till Ryssland, konstaterar Markku Kangaspuro som är forskningschef vid Alexanderinstitutet.
Israeliska medier har tidigare rapporterat om att Ryssland skulle vara på väg att skicka styrkor till Syrien, men Ryssland bestrider de här uppgifterna.
– Om det här är sant blir tröskeln för USA att agera ännu högre, säger Salonius-Pasternak.
Då ställs enligt honom frågan om en intervention kan vara så viktig att det är värt att riskera att amerikanska och ryska trupper hamnar på olika sidor.
Syrien och Ryssland gamla allierade
Syrien och Ryssland var allierade redan under Sovjettiden, och Syrien erbjuder Ryssland landets enda bas i Medelhavet.
Enligt Mikko Patokallio som är forskare vid organisationen CMI finns det ett långt, men rätt så ytligt förhållande länderna emellan.
– Att stöda Syrien är inget problem för Ryssland. Putin har gjort som han själv vill i Ukrainakrisen och han kommer att fortsätta att göra det, säger Markku Kangaspuro.
Enligt Antti Paronen vid Försvarshögskolan skulle flera erfarna diplomater från väst ändå ha sagt att Ryssland valt rätt då landet stöder Assads regim.
– Men USA, Storbritannien och Frankrike kan inte förlora sin utrikespolitiska trovärdighet och börja stöda Rysslands linje, säger han.
FN-resolution om kemiska vapen
Trots att USA:s president Barack Obama för tillfället verkar mera intresserad av klimatmål än kriget i Syrien sade han för några år sedan att de kemiska vapnen i Syrien kunde vara en orsak till att slå till mot landet. Till slut var det ändå ett diplomatiskt initiativ från Ryssland som ledde till att landet rensades på kemiska vapnen. USA hade alltså ingen orsak att skicka styrkor till Syrien.
– Man kan se det som en seger för Ryssland, men jag ser det som en seger för det internationella samfundet överlag. Att man lyckades rensa ut största delen av de kemiska vapnen ur Syrien var ett resultat av ett samarbete mellan flera länder, också Finland, säger Charly Salonius-Pasternak.
I augusti kom USA och Ryssland efter långa förhandlingar överens om en FN-resolution vars mål är att ställa till svars de länder som gjort sig skyldiga till attacker med kemiska vapen. Samtidigt antog säkerhetsrådet en resolution där man stöder förberedande förhandlingar mellan parterna i inbördeskriget i Syrien.
Dimensioner: 3000x2097
IS gemensam fiende
Ukrainakrisen och Rysslands ovilja att samarbeta med USA försvårar arbetet med att få ett slut på kriget i Syrien. Enligt Mikko Patokallio spelar ändå Syriens grannländer Iran, Saudiarabien och Turkiet en ännu större roll. Iran stöder Syriens president Bašar al-Assads regim ekonomiskt, medan oppositionen får stöd av bland annat Turkiet.
USA har åtminstone inte än så länge några planer på att utöka sin närvaro i Mellanöstern. Men redan nu utför landets styrkor lufträder mot IS i både Irak och Syrien.
– Garanterat kommunicerar USA med den syriska regimen om lufträderna. Det skulle inte gynna någon om syriska styrkor av misstag sköt ner amerikanska stridsplan, säger Salonius-Pasternak.
Enligt honom får IS fram oväntade allianser, och USA har också lyckats samarbeta med Iran mot IS.
– Man kunde hoppas att hotet som IS utgör tillsammans med den humanitära krisen som nu pågår i Syrien skulle leda till att stormakterna kan omvärdera situationen och verkligen försöka få till stånd en politisk lösning, säger Markku Kangaspuro.
Läs mera:
' /%3E%3C/svg%3E)
