Rehn: FN himlar sig över Finlands beslut att sänka biståndet
I de FN-kretsar där jag rör mig väcker Finlands beslut att skära ner i biståndet kritik och förundran, säger människorättsrapportör Elisabeth Rehn.
Rehn är hedersmedlem i delegationen som uppvaktade bistånds- och utvecklingsminister Lenita Toivakka (Saml) med anledning av nedskärningsplanerna. Med sig hade delegationen 41 000 underskrifter mot planerna.
- De himlar sig i FN över den finska regeringens planer, säger Rehn. Det här är inte bra för Finlandsbilden utåt.
För mycket raseras på en gång.
- Vi får inte göra så snabba kast i medborgarorganisationernas välinarbetade projekt, framhåller Rehn.
Hon för fram ordet "sustainability" - att något är bestående. Nu raseras mycket på en gång.
- När nedskärningarna kommer så här fort så blir avbrotten abrupta och det blir omöjligt att ta upp projekten på nytt senare. Hade man spritt på nedskärningarna under en längre tid hade det varit bättre, enligt Rehn.
De fattade besluten om biståndet är enligt Rehn kortsiktiga. De visar att beslutsfattarna är ovetande om hur projekt fungerar. De kräver omfattande förberedelser och kontroll.
- Jag kan inte minnas att man någonsin under min regeringstid hade skurit ned på en enskild post så mycket som det nu är fråga om, säger Rehn.
49 miljoner dras in
- Många projekt avbryts och hundratusentals människor i u-länderna drabbas av Finlands beslut att nästan halvera biståndet, som kanaliseras via medborgarorganisationer.
- Det handlar om 49 miljoner euros bortfall. Nästen hälften av våra pengar försvinner på direkten, säger Jonas Biström, sakkunnig vid paraplyorganisationen för biståndsarbete Kepa.
Biström deltog i den protestdemonstration, som samlade alla medborgarorganisationer som sysslar med biståndsarbete, till gemensam aktion.
Deltagarna samlades vid Esplanaden i Helsingfors och tågade sedan till Skatudden, mot Utrikesministeriet, där en adress överlämnades till utvecklings- och biståndsminister Lenita Toivakka (Saml).
Adressen ger flankstöd
- Det är glädjande att se att så många orkar komma hit klockan åtta på morgonen och det stora antalet namn på adressen värmer, fortsätter Biström.
Hela 80 procent av finska folket har sagt att de stöder biståndet, det är ett stort flankstöd.
- Nedskärningarna innebär att projekt, som är halvvägs, måste stoppas i förtid och det arbete vi lagt ner på dem går förlorat, säger Biström.
Enligt honom hade en del av de projekt som nu läggs ner kunnat slutföras ifall nedskärningarna hade verkställts i långsammare takt.
Funktionshindrade i Tanzania hör till dem som drabbas
Via ett finskt projekt har de första funktionshindrade fått jobb i Tanzania. Det projektet avbryts.
- Det här projektet hade öppnat dörren för andra funktionshindrade i landet och visat att man kan ha ett jobb trots att man har en funktionsnedsättning, förklarar Biström.
Med demonstrationen vill vi visa att alla människor på hela planeten är likvärdiga. Vi har det ganska bra i Finland globalt sett, trots den ekonomiska krisen.
- Andra har inte mat, ingen möjlighet att gå i skola. Jämfört med dem har vi det bra.
Det rättvisa vore enligt Biström att skära ner i sådana stöd som hotar miljön i Finland i stället för att det drabbar de fattiga i världen.
"Allt hopp är aldrig ute"
- Vi som arbetar med biståndsfrågor tycker att satsningarna går fel nu. Finnfund som investerar i utvecklingsländer får mycket mera pengar medan andra aktörer blir av med sina.
- Det här har minister Toivakka ännu chans att rätta till, betonar han.
- Allt hopp är aldrig ute, det här är ett steg bakåt men arbetet för global rättvisa fortsätter, säger Jonas Biström. Alla är välkomna med i det arbetet.
Symbolisk betydelse
- Antagligen är vår demonstration symbolisk, beklagar Plan Finlands ordförande Gunvor Kronman. Beslutet kommer knappast att ändras.
Enligt henne är det ändå viktigt för det civila medborgarsamhället att visa att alla inte stöder nedskärningarna i biståndet, vilket man kunde tro på basis av den politik som nu förs.
Många av Plans projekt drabbas också, projekt kommer att läggas ner och nedskärningarna känns oåterkalleliga.
- Medborgarorganisationerna har mångåriga projekt på gång.
- För vår del är det fråga om närmare 200 000 barn vars skolgång och hälsovård vi inte kan stöda i samma utsträckning som tidigare, säger Kronman.
' /%3E%3C/svg%3E)
