Finlands nationalkompositör skulle bli jurist men under studierna var det ingenting som intresserade honom som musiken – sådan var Johan "Jean" Sibelius
Johan Julius Christian ”Jean” Sibelius, föddes den 8 december 1865 i Tavastehus. Han var en finländsk tonsättare som hade en viktig roll i Finlands nationella väckelse. Och han är den mest kända finländska kompositören utomlands genom tiderna.
Johan Sibelius far, Christian Gustaf, dog i tyfus när Johan var två och ett halvt år gammal. Fadern var läkare i Tavastehus och mamman, Maria Charlotta, var dotter till en prost. Johan Sibelius hade en äldre syster Linda Maria och en yngre bror Christian. Som barn spelade han musik med syskonen. Jean spelade violin, hans syster Linda piano och brodern Christian cello. Här kan du läsa mera om släkten Sibelius.
På hösten 1872 började Jean i svenskspråkig förberedande skola. Jean väckte uppmärksamhet med sin rastlöshet, och han fick ofta sitta och skämmas under lärarinnans kateder. Under dessa år försökte moster Julia lära Jean pianospel på ett mera systematiskt sätt, genom att slå honom på fingrarna med en strumpsticka efter varje fel ton. Metoden passade inte Jean, som snart nöjde sig med att göra improvisationer och kritisera moster Julias musikelever.
Via mosterns undervisning lärde sig Jean ändå att läsa noter. Sibelius började spela piano under sin mosters ledning som 7-åring. Hans första komposition Vattendroppar komponerad för violin och cello skrev han runt år 1881. Under de följande åren spelade han stycken som intresserade honom. Han spelade både ensam och fyrhändigt med med sin storasyster Linda.
Sibelius ansågs vara en tankspridd elev, som hellre skrev noter än anteckningar från lektionerna. Han klarade sig emellertid bra till exempel i matematik och botanik. På sin fritid var Jean en bokmal, han samlade frimärken och växter och strövade i naturen.
Sibelius blev medlem av kultureliten
Jean Sibelius talade svenska men han lärde sig finska som ung och blev tvåspråkig. Han studerade komposition i Helsingfors, Berlin och Wien under perioden 1885–1891. Han gick i normallyceet i Tavastehus. De första språkstriderna hade ägt rum i det finska samhället under slutet av 1800-talet och Tavastehus var en exceptionell stad: här kunde man endast bli student på finska, inte på svenska. Eleverna vid lyceet var huvudsakligen svenskspråkiga, men de uppfostrades i en fennomansk och finskspråkig anda.
Efter att ha blivit student år 1885 funderade Sibelius på att bli apotekare eller kontorist, men släktingarna uppmuntrade honom att skriva in sig vid universitetet. Han började studera juridik vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Helsingfors.
Sibelius juridikstudier pågick i ett år men med dåliga resultat. Det enda som förenade honom med universitetet var violinistuppgifterna i Richard Faltins Akademiska orkester. Musiken tog över och Sibelius avbröt juridikstudierna redan efter ett år. Åren 1885–1889 studerade han musik vid Helsingfors Musikförenings Musikinstitut som senare blev Sibelius-Akademin.
År 1886 började Sibelius använda sin farbrors visitkort. ”Jean är nu mitt musiknamn”, skrev han till sin farbror Pehr den 31 mars.
I Finland umgicks han med andra konstnärer: Axel Gallén, Pekka Halonen, Eero Järnefelt, Arvid Järnefelt, Eino Leino, Robert Kajanus, Juhani Aho och Eero Erkko. Dessa konstnärer kallades "ungfinska" konstnärer. De kallades för Symposion-konstnärskretsen
Flera av dessa konstnärer flyttade till området kring Tusbysjön. Sibelius hade särskilt starka band till familjen Järnefelt. Redan innan Jean åkt utomlands för att studera hade han träffat Arvid och Eero Järnefelts syster Aino.
Jean Sibelius gifte sig med Aino Järnefelt år 1892 efter studietiden i Wien. Paret fick sex döttrar: Eva, Ruth, Kirsti-Maria (som dog i tyfus endast ett år gammal), Katarina, Margareta och Heidi.
När Sibelius återvände till Finland år 1891 började han komponera på Kullervo, som hade premiär år 1892 och som var hans stora genombrott. Efter premiären för Kullervo åkte Jean och Aino på en bröllopsresa till Karelen. Trakterna kring Lieksa, Koli, Ilomants och Korpiselkä ansågs vara Kalevala-landskap. Sibelius inspirerades av Kalevala och tog finsk mytologi till sin musik, likt hans vän Gallén (senare Gallen-Kallela) gjorde i sin bildkonst.
År 1896 sökte Sibelius en tjänst i musik vid Helsingfors universitet, men hans vän Robert Kajanus fick tjänsten. Sibelius fick i stället ett stipendium. Tack vare detta understöd kunde Sibelius i större grad ägna sin tid åt att komponera musik.
Under förryskningstiden komponerade Sibelius Finlandia och Atenarnes sång, ingjöt hopp och mod i de finländare som ogillade förryskningen. Sin första symfoni komponerade han år 1899.
Sibelius flyttade till Ainola
Sibelius bodde också i Italien med sin familj år 1901. Huset Ainola blev klart år 1904. I Helsingfors brukade Sibelius "vara ute på vift" med sina konstnärsvänner. Kompositören var känd för att festa sent med sina konstnärsvänner. Flytten till Ainola vid Tusbysjön gjorde gott för familjelivet och det musikaliska arbetet.
År 1908 upptäcktes en tumör i Sibelius strupe. Operationen gick väl och kompositören undvek alkohol och cigarrer i ett antal år framåt. Sibelius hade också en tendens att bli deprimerad i långa perioder.
Under 1910-talet började Sibelius få allt mer uppmärksamhet utanför Finlands gränser. Han gjorde många konserter utomlands och erbjöds år 1912 en professur i Wien, men han tackade nej. Han ansåg att undervisning inte var något för honom.
När första världskriget bröt ut år 1914 satte det stopp för hans utlandsturnéer.
Under 1920-talet komponerade Sibelius sina sista symfonier. Hans sista symfoni, den sjunde, komponerades år 1924. Efter detta komponerade han ytterligare några mindre verk.
Symfoniorkestern i Boston hade beställt en åttonde symfoni av honom. Förmodligen brände Sibelius utkasten till denna symfoni i brasan i Ainola någon gång under slutet av 1940-talet.
Sibelius blev också känd i Förenta staterna. Han gjorde en turné där hans konserter var slutsålda. Han blev också hedersdoktor vid det amerikanska universitetet Yale.
Sibelius dog i en hjärnblödning den 20 september 1957 i Träskända. Han blev 91 år gammal. Sibelius fick en statlig begravning.
Musik - Vetamix: Valse triste
FN:s generalförsamling höll en tyst minut till hans minne.
Här kan du se en video om Sibelius och samtidigt lyssna på hans musik :
Sibelius symfonier
Sibelius mest berömda symfonier är den första, den andra och den femte. Antagligen beror det mycket på deras romantiska tonspråk. Även om alla symfonierna är väldigt personliga brukar de två första sägas vara påverkade av Tjajkovskij.
Den tredje symfonin blev ett steg mot ett mer avskalat och klassicistiskt tonspråk.
Hans mest kända verk är tondikten Finlandia, Karelia-sviten och Valse triste, samtliga för orkester. Han komponerade sju symfonier och andra orkesterverk, bland annat en violinkonsert.
Sibelius-Samfundet arrangerar vart femte år en internationell violintävling i Helsingfors. Jean Sibelius violintävling hör till de mest betydande klassiska musiktävlingarna i världen. Sibelius-Samfundet arrangerar också en internationell kapellmästartävling i Helsingfors och sångtävlingar i Träskända.
Här hittar du mera information om Sibelius-Samfundet
Sibelius namn lever kvar
Sibelius bild fanns på 100-markssedeln från och med år 1986 fram tills att euron togs i bruk på 2000-talet.
Byggnader och annat uppkallade efter Sibelius är exempelvis
- Sibelius-Akademin grundad år 1939
- Sibeliusmuseum 1949
- Sibeliusveckan 1951–1965 (Helsingfors festspel sedan år 1968)
- Jean Sibelius violintävling 1965–
- gymnasiet Sibelius-lukio 1982
- Jean Sibelius kapellmästartävling 1995
- Sibeliushuset, konsert- och kongresscenter i Lahtis 2000
- Sibelius sångtävling 2007–
- parker, bland annat Sibeliusparken i Helsingfors, Sibeliusparken i Kotka och Sibeliusparken i Björneborg
' /%3E%3C/svg%3E)
10 frågor om Jean Sibelius – visste du det här om vår nationalkompositör?
Gör vårt quiz och testa din kunskap om Jean Sibelius.
Här kan du läsa Yle Arkivets artikel om Sibelius.
Och här kan du bekanta dig med mera material om 150 års jubileet
Och här kan du läsa Yles storsatsning om Sibelius, Veckans Sibbe
' /%3E%3C/svg%3E)
