Tuffa år för Helsingfors universitet

Nedskärningarna inom utbildningen tvingar Helsingfors universitet att inleda en hård sparkur. Rektor Jukka Kola säger att man måste reagera på sparbehovet nu.

Helsingfors universitet meddelade på tisdagen att upp till 1200 jobb kan försvinna. Samtidigt planeras en rad förändringar för att minska på utgifterna och hitta nya intäkter. Det här är en följd av regeringens beslut att skära i pengarna till universiteten.

– Sparbehovet är inte så akut, men vi måste börja med förändringsprogrammet så snabbt som möjligt för att anpassa ekonomin till den nya situationen, säger Helsingfors universitets rektor Jukka Kola.

Det svåra arbetet börjar nu

Kola säger att hela sparprocessen ännu är i inledningsskedet. Nu krävs noggranna analyser och strategier för att hitta de bästa lösningarna.

– Det viktiga är att vi inte får äventyra målsättningen, alltså att bevara undervisningen och forskningen på en hög nivå. Men det kommer att bli en tuff utmaning.

Förutom samarbetsförhandlingar som berör 1200 jobb planerar universitetet också en del andra sparåtgärder. Målet är att spara 86 miljoner euro.

– Vi hoppas självklart på nya intäkter. Men vi behöver också se över allmänna saker, som en effektiv lokalanvändning och bättre kostnadseffektivitet.

Inte de första som samarbetsförhandlar

Några detaljer är ännu inte klara i det här skedet, säger Kola. Men Helsingfors universitet är inte det första universitetet som samarbetsförhandlar. Många andra universitet har gjort det här tidigare, påpekar han.

– Vi måste vara väldigt innovativa när det kommer till att hitta lösningar, så att vi kan vara det bästa universitet också i framtiden. Vår personal måste kunna lita på att det finns en bra framtid för Helsingfors universitet.

Regeringens sparåtgärder kommer ändå att påverka finansieringen för landets alla universitet, poängterar Kola.

– Det återstår att se hur framtiden ser ut, hur mycket pengar som kommer från staten och hur mycket vi måste få från andra källor, som näringslivet, internationella intäkter eller forskningspengar, säger rektor Jukka Kola.

"Vi var beredda"

Bland fakulteten tar man det ändå lugnt än så länge, säger Mirjam Kalland som är rektor vid Soc & kom.

– Det kom inte som en överraskning. Vi visste att regeringen har skurit kraftigt i vår finansiering.

Kalland säger att man inte ännu har fått några vidare instruktioner, men att man redan har förberett sig både mentalt och ekonomiskt.

– Läget är allvarligt, men inte akut. Vi har besparingar som vi kan använda för att klara övergångsperioden.

Orolig för hur kvaliteten påverkas

Hon väljer att se positivt på framtiden och säger att det inte är någon idé att spekulera i det här skedet. Det kan komma nya innovationer och finansieringsmöjligheter som man inte känner till i dagsläget.

– Men såklart känns det orättvist då vi är det enda universitet i landet som kommer på de riktiga topplistorna. Om man underminerar verksamhetsmöjligheterna riktigt kraftigt kan det ge utslag på kvaliteten.

Att inte klara av de tuffa ekonomiska åtstramningarna är ändå inte ett alternativ.

– Det här universitetet har sett mycket under sin 375 år långa historia. Det är klart att vi klarar också det här, säger Kalland.

Fackordförande: Vi är chockade

För personalen kom beskedet om sparkraven oväntat.

– Det är mycket allvarligt och vi är ganska chockade, säger Satu Henttonen, ordförande för Universitetens och forskningssektorns personalförbund, YHL.

Samtidigt förstår hon att universitetet nu måste spara.

– Naturligtvis måste man göra någonting eftersom budgetpengarna är slut.

Henttonen har hunnit prata med en del oroliga anställda. Mest oroliga är de som har administrativa uppgifter eller andra stöduppgifter.

– Universitets kärnuppgifter är forskning och utbildning, och därför kan man inte minska så mycket på antalet lärare, professorer, eller forskare.