Motsättningarna kan stå Finland dyrt
Kaj Björkqvist, är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi Vasa. Han forskar i konflikter och aggressioner. Han ser att Finland är på väg in i en allt djupare konflikt där arbetsgivare och arbetstagare glider från varandra. Det kan stå Finland dyrt.
- Dialogen saknas och man talar förbi varandra. Då är det ganska svårt att komma till en lösning.
Så beskriver Kaj Björkqvist ett typiskt konfliktbeteende som snedvrider verkligheten. I de flesta fall följer mänskligt beteende en normalfördelning; de stora massorna har i regel ganska moderata åsikter. De som har extrema åsikter är få till antalet. Men för dem som upplever en konflikt ser verkligheten inte ut så. De demoniserar motparten och ser inget värde i de argument som motparten för fram.
- Man ser världen som svartvit. Motparten blir en fiende som har felaktiga åsikter. Den bilden överensstämmer aldrig med verkligheten om man beaktar hur majoriteten tänker.
Konflikten blir sannolikt värre
Kaj Björkqvist önskar att man kunde komma ur den här fällan och få till stånd en verklig dialog.
- Polariseringen är en skadlig väg. Var och en borde klara av att stanna upp och se det skadliga beteendet i sig själv.
Han ser ändå att en eskalerande konflikt är mera sannolik.
- Det är ganska svårt att hitta en fungerande dialog. Då måste man lära sig se mellanschatteringarna och hitta de områden där man kan mötas. Det är inte lätt.
Alla tror att just de har rätt
För att kunna hitta de frågor som man kan enas om måste parterna i en konflikt lära sig att lyssna. Det är något som är svårt i praktiken.
- Man är ofta så övertygad om att man har rätt att man tror att man genom att upprepa sina argument på något sätt kan övertyga motparten. Ingen har någonsin blivit övertygad av argument. Alla vill att motparten ska lyssna på just dem, säger Kaj Björkqvist.
Måttliga avtal glöms bort
I den pågående samhällsdebatten upplever fackföreningarna att arbetstagarsidan demoniseras mera än arbetsgivarna.
På tjänstemannacentralen STTK säger Antti Palola att kritiken mot trepartssamarbetet och fackets lönekrav är orättvis.
- Vi har ju uppnått flera lönelösningar med väldigt låga lönelyft efter varandra. Vi gjorde också pensionsreformen. Vårt maskineri har uppnått bra resultat. Det är klart att det inte alltid är det mest dynamiska, men det ger resultat, säger Antti Palola.
På Företagarna i Finland upplever man inte att man är utsatt på samma sätt. Verkställande direktör Jussi Järventaus ser inte att företagarna skulle ha svårt att få gehör för sina åsikter.
- Jag tror att folket har en stor förståelse för det som företagarna säger. Det kan bero på att företagarna har klarat av sysselsätta många människor under de senaste tio åren. Det finns en stor förståelse för den betydelse företagandet har för samhället.
På STTK tar Antti Palola ändå inte till sig kritiken att fackförbunden skulle driva för höga lönekrav utan att tänka på följderna för Finlands ekonomi.
- Det är ju många som tror att facket inte förstår det allvarliga läget i Finland, men jag skulle vilja påstå att facket nog är mycket väl medvetet om det ekonomiska läget: Den dåliga sysselsättningen, att vi har tillväxtproblem och att vi har problem med vår konkurrenskraft. Skillnaden är mera det att vi har olika åsikter om hur man borde lösa problemen, säger Antti Palola.
Bristande dialog kan bli dyr
Kaj Björkqvist ser de generaliseringar som facket råkar ut för som typisk demonisering av en motpart.
- Man gör motparten till värre än den är, och framställer den i så mörk och ondskefull dager som möjligt.
Han hoppas att både regeringen, facket och arbetsgivarna nu skulle lyssna bättre på varandra.
- Man måste förstå vad motpartens rädslor handlar om och få till stånd en dialog. Det är klart att arbetstagarna inte vill ha sämre arbetsförutsättningar. Det lika sant att landets ekonomi måste fås på fötter.
Konflikten är enligt Kaj Björkqvist också skadlig ur ekonomisk synvinkel.
- Det blir dyrt i längden att kränka andra. Det fungerar inte. Ett samhälle där en part, till exempel arbetstagarparten, kränks kan inte fungera i längden. Det kommer bara att leda till allt större konflikter. Vi måste hitta en vettigare lösning, säger han.