Rurik Ahlberg: Färre kontroller ger bättre resultat

Regeringen har under sin korta period vid makten trasslat in sig i flera politiska härvor. Det har handlat om främlingsfientlighet, flyktingmottagning och stöd till Grekland. Nu senast har den föreslagit försämrade villkor för bland annat de som jobbar inom vården.

Mitt i allt detta dimper det ner en enkät från finansministeriet. Alla kommuner skall svara på frågan om vilka lagstadgade skyldigheter och uppgifter som kan slopas eller lindras.

Flashback. Det var det här den föregående regeringen höll på med. Enkäter utav tusan. När man inte vet vad man vill så frågar man symboliskt publiken. Då är ju alla involverade. Liksom.

Vi måste förnya välfärdsstaten

Jag skall nu helt frånse regeringens problem att definiera sig som ett land i samverkan med den övriga världen. Vad jag ser från min horisont som kommundirektör är ett oerhört behov av att rationalisera och förnya välfärdsstaten, så att vi har råd med vad vi gör. Vi skall heller inte upprätthålla system som inte ger tillräckligt mycket resultat i förhållande till utgifterna.

Nuvarande regering gör Finland en stor tjänst om den lyckas vara mera konkret än föregående. Jag tror nämligen inte en sekund på att den offentliga sektorn kan spara in miljarder på att bara lägga om förvaltning, utan man måste välja vad som är förnuftigt och vad som är mindre viktigt.

"Barnen i första hand"

Sedan några år tillbaka skall varje skolelev varje år genomgå en hälsokontroll. Vid första anblick låter det här klokt och som en riktig prioritering.

"Barnen skall alltid gå i första hand", brukar man ju säga. Då man tidigare hade kontroller ungefär vart tredje år och kunde satsa större resurser på dem som behövde hjälp mest, så går idag all tid till rutinartade kontroller av mestadels friska barn.

"Ofta är eleverna helt vanliga välmående, skötsamma barn från goda hem", som en läkare inom skolhälsovården i Korsholm uttryckte det.

Naturligtvis är det gemytligt och trevligt att läkarna får umgås med dessa barn och deras föräldrar (det har nämligen också blivit obligatoriskt att elevens föräldrar nu och då närvarar), men nog är det slöseri med både människors tid och samhällets resurser.

Rutinkontroller försämrar servicen

För att lägga det i proportion: i Smedsby skolcentrum har vi 1000 barn. I skolcentret finns sedan 40 år en egen hälsostation för eleverna, dit de har kunnat vända sig med sina bekymmer och krämpor. En lågtröskelmottagning, för att använda dagens terminologi. Korsholm har i alla tider varit en föregångare i hur smidig skolhälsovård skall skötas. Men rutinkontrollerna gör att servicen måste försämras.

Naturligtvis är det så att detta tunga system kan sålla fram något barn som farit illa, barn som inte identifierats på annat sätt. Även om det kan låta hjärtlöst, så står inte utgifterna i någon som helst proportion till resultatet. Man måste sålla ut dem som behöver stöd på ett annat sätt.

Efter att i fyra år ha haft en regering som målat upp illusioner utan någon kännedom om lokalt arbete så ligger på regeringen Sipilä en klar efterfrågan på konkreti. Mitt exempel räddar inte Finlands ekonomi, inte ens Korsholms kommuns. Men genom att slopa de årliga kontrollerna kan vi åstadkomma en bättre verksamhet till ett mindre pris, vilket ju måste vara vår målsättning.

Rurik Ahlberg
kommundirektör, Korsholm