Antidepressivt läkemedel ineffektivt och farligt för unga

Unga personer som använder det vanliga antidepressiva läkemedlet Seroxat utsätter sig för en klart ökad självmordsrisk. Det visar en ny vetenskaplig analys av tidigare hemlighållna data. Forskare efterlyser nu större öppenhet från läkemedelsbolagens sida.

I Finland var det i fjol cirka 26 000 unga under 25 år som åt SSRI-mediciner, det vill säga selektiva serotoninåterupptagshämmare, eller “lyckopiller” i folkmun. Antalet har ökat stadigt under senare år. Och globalt sett handlar det om flera miljoner personer.

Ökningen beror bland annat på en klinisk studie från år 2001 som felaktigt påstod att det antidepressiva SSRI-läkemedlet paroxetin, som marknadsförs under namnet Seroxat, var effektivt och säkert för unga.

Men en ny analys av studien har kommit fram till att paroxetin har motsatt effekt.

Den oberoende analysen bygger på 77 000 patientuppgifter som tidigare endast var tillgängliga för tillverkaren Glaxo Smith Kline (GSK). Bolaget hade valt att hemlighålla rådata från den kliniska studien, vilket är vanlig praxis i läkemedelsbranschen.

En myndighet i den amerikanska delstaten New York krävde ändå år 2012 att datamaterialet skulle offentliggöras eftersom det fanns tydliga misstankar mot läkemedlet. Efter det blev det möjligt för oberoende forskare att granska uppgifterna i detalj.

Forskningen, som den här månaden publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal, visar att paroxetin är både farligt och ineffektivt för att behandla allvarlig depression hos barn och unga, och att det kan göra vissa unga mer självmordsbenägna.

GSK medger förhöjd självmordsrisk

I ett uttalande till Yle Nyheter säger läkemedelstillverkaren GSK att det är svårt att kommentera deras egna nu kullkastade studie från år 2001, eftersom mycket har hänt på området sedan dess.

“Vi har inga andra möjligheter än att utgå ifrån att resultaten reflekterar den uppriktiga syn som då rådde. Resultatet av den nya studien är i linje med den syn som varit rådande redan väldigt länge, det vill säga att det finns en förhöjd självmordsrisk bland barn och ungdomar som ges antidepressanter likt paroxetin. Produktinformationen har innehållit varningar om det här i mer än tio år.”

GSK tillägger också att det hela tiden kommer in mera data om hur antidepressanter fungerar bland unga patienter och att den medicinska expertisen är väl medveten om riskerna.

“Såtillvida tror vi inte att den nya studien inverkar på patientsäkerheten.”

Forskare: Enorma risker

En av forskarna bakom den nya studien är David Healy. Han verkar som psykiater och forskare vid Bangor universitet i Storbritannien och har en annan uppfattning. Han menar att många läkare och patienter inte känner till hur stora farorna egentligen är.

- Riskerna är enorma. Nästan 15 procent av barnen i den kliniska studien blev självmordsbenägna efter bara åtta veckor. Många blev också beroende av läkemedlet, påpekar Healy.

Den finländska psykologen Aku Kopakkala är inte förvånad över resultatet. Han säger att han känner till hundratals finländare som har fått svåra biverkningar av paroxetin, och också blivit beroende av läkemedlet.

- Man kan få så stora abstinensbesvär av att sluta med läkemedlet att det helt enkelt inte är möjligt. Vissa har därför tagit det i mer än ett årtionde, påpekar han.

Samtidigt upplever ändå många att de har fått hjälp av antidepressiva läkemedel.

Samtidigt upplever ändå många att de har fått hjälp av antidepressiva läkemedel. Allt fler läkare anser ändå att sådana här mediciner inte har en så starkt positiv effekt som man tidigare har trott. Kanske har de främst placeboeffekt.

"Jag var tvungen att säga åt min rumskompis att inte låta mig gå ut på balkongen. Jag var frestad att hoppa ned därifrån"

Marja blev självdestruktiv

En som har upplevt det här rent konkret är finländaren "Marja", som egentligen heter något annat. Hon var 18 år när hon började använda SSRI-läkemedel och har försökt sluta ta de här läkemedlen i många år, utan att lyckas.

Hon säger att hon har fått mycket starka självmordstankar på grund av pillren.

- Jag får intensiv ångest och självdestruktiva impulser. Jag var tvungen att säga åt min rumskompis att inte låta mig gå ut på balkongen. Jag var frestad att hoppa ned därifrån.

Finlands första självhjälpsgrupp för personer som vill få hjälp med att sluta ta antidepressiva läkemedel träffas från och med i kväll (23.9). Planen är att gruppen ska mötas en gång i veckan i en tidigare sjukhusbyggnad i Lappviken i Helsingfors.

Psykologen Kopakkala hänvisar dessutom till en studie som Liverpool universitet i Storbritannien presenterade i fjol. I den intervjuades personer som hade tagit antidepressiva läkemedel under en längre tid, och mer än hälften av de unga tillfrågade hade fått självmordstankar. Motsvarande siffra hos de vuxna deltagarna var knappt 40 procent.

Beteendeterapi istället för piller

Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid Förbundet för mental hälsa i Finland, anser för sin del att unga borde överväga att inte alls ta SSRI-mediciner såsom Seroxat.

Han säger ändå att ingen patient ska fatta ett sådant beslut själv utan att det alltid är upp till läkaren att bestämma.

- Grundregeln är: tala alltid med din läkare först, betonar Wahlbeck.

En hel del nyare forskning pekar också på att kognitiv beteendeterapi - inte mediciner - borde vara det första alternativet för yngre personer som lider av depression.

Viktigt att dela med sig av alla data

David Healy betonar att det aktuella forskningsresultatet samtidigt visar att referentgranskad forskning i ledande medicinska journaler kan vara uppenbart missvisande.

De rådata som de vetenskapliga studierna bygger på är i stort sett aldrig tillgängliga för oberoende granskning. Inte ens för de vetenskapliga tidskrifterna.

- Läkemedelsföretagen håller uppgifterna för sig själva, och det borde de inte göra om de vill att allmänheten ska kunna lita på att medicinerna är säkra, menar Healy.

Selektiv rapportering av rådata är bevisligen vanligt inom psykiatrisk forskning. Det finns enligt forskarna ingenting som säger att problemet skulle begränsa sig till endast det forskningsområdet.

- Det gäller alla slags läkemedel, och innebär att folk som tar mediciner eller läkarna som ordinerar dem inte kan veta med säkerhet vilka riskerna är, säger Healy.

Den europeiska läkemedelsindustriföreningen EFPIA lovade kommentera läkemedelsindustrins hemlighållande av rådata för Yle Nyheter men dess vd Richard Bergström var inte tillgänglig på den överenskomna intervjutiden och inte heller senare samma dag.

GSK är det enda läkemedelsbolag som hittills har deltagit i Alltrials, en kampanj som går ut på att öppna upp det kliniska datamaterialet inom forskningen.

Bolaget säger också att man har en uppriktig ambition att vara öppet och transparent gällande alla forskningsresultat. Forskaren David Healy är ändå inte helt nöjd eftersom det finns begränsningar i hur sökbart GSK:s datamaterial är, vilket försvårar oberoende granskning.