Spänt mellan EU-ledare inför krismötet

Slovakien vägrar att följa beslutet om tvingande flyktingkvoter och kommer att dra frågan inför EU-domstolen. Det meddelade Slovakiens premiärminister. Också i övrigt är stämningen mellan EU-ledarna spänd inför extra toppmötet om flyktingkrisen.

EU:s inrikes- och migrationsministrar beslutade på tisdagen att fördela 120 000 asylsökande från Italien och Grekland mellan EU:s medlemsländer med hjälp av tvingande flyktingkvoter.

Slovakien vägrar att acceptera beslutet. Slovakien, Tjeckien, Rumänien och Ungern röstade nej, Finland lade ner sin röst.

Inför EU-ledarnas extra toppmöte om flyktingkrisen meddelade Slovakiens premiärminister Robert Fico att han vägrar att acceptera tvingande flyktingkvoter och att Slovakien kommer att utmana beslutet i EU-domstolen i Luxemburg.

Enligt Fico kan kvoterna inte fungera i praktiken och han bryter hellre mot EU-regler än accepterar "majoritetens diktat".

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, i sin tur, beskyllde Tysklands förbundskansler Angela Merkel för "moralisk imperialism" gällande flyktingkrisen.

Däremot meddelade Tjeckiens premiärminister Bohuslav Sobotka att Tjeckien inte kommer att gå till EU-domstolen över kvotfrågan. Trots att också Tjeckien röstade emot förslaget så anser Sobotka att Europa "inte bör splittras" över flyktingkrisen.

EU-kommissionen varnar 19 EU-länder

EU-kommissionen eldade under oenigheten inför onsdagskvällens extra toppmöte med en anklagelseakt mot länder som inte följt den europeiska asyllagstiftningen ordentligt.

Den tyska tidningen Die Welt var först ute med nyheten om "anklagelseakten" och den bekräftades senare av kommissionens första vice ordförande Frans Timmermans.

EU-kommissionen offentliggjorde en anklagelse mot 19 EU-länder som gjort sig skyldiga till sammanlagt 40 brott mot olika asyldirektiv. Direktiven gäller erkännande av flyktingar, miniminormer för asylförfarandet och mottagande av asylsökande.

Finland finns veterligen inte bland de utpekade länderna, men länder som Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike och Ungern har brutit mot en del direktiv.

Grekland får den hård kritik för hur landets asylmottagande fungerar. Grekland har redan tidigare fått en varning gällande bristerna i flyktingmottagandet.

De här 19 länderna har nu två månader på sig att reagera på anklagelserna. Ifall de inte rättar till bristerna riskerar de att dras inför EU-domstolen.

EU:s gränser en av de känsliga frågorna

Det extra insatta EU-toppmötet om flyktingkrisen på onsdag kväll ska egentligen koncentrera sig på hur krisen kan lösas på lite längre sikt.

Mötet ska diskutera nytt bistånd till flyktingarna i Syriens grannländer Turkiet, Libanon och Jordanien. Hjälporganisationerna har ständigt tvingats att skära ner matransoner och annan hjälp i flyktinglägren i Mellanöstern på grund av bristande resurser.

EU-ledarna ska också diskutera kontrollen vid EU:s yttre gränser. Hur den kontrollen ska gå till under pågående flyktingkris är en känslig fråga.

I det sammanhanget blir man antagligen också tvungen att diskutera de extra gränskontroller som en del länder har upprättat mot andra EU-länder för att stoppa asylsökande.