Rökförbud på jobbet fick ungdomsledarna att fimpa

Helsingfors stads förbud på att röka på jobbet har varit lyckat. År 2007 rökte 18 procent av stadens anställda dagligen - nu är andelen tio procent. Stadens ungdomsledare insåg att de inte var goda förebilder då de rökte.

Hela 34 procent av de anställda på stadens ungdomscentral rökte dagligen då staden inledde projektet för rökfrihet - nu är också de nere i närmare 10 procent.

Jag tror att jag i det här skedet inte ens skulle ha kommit att tänka på att sluta röka.

― Anki Herlin, ungdomsledare

Anki Herlin, som är ungdomsledare på Gårdsbacka ungdomsgård, hör till dem som har fimpat för gott. Hon skulle troligen fortfarande röka om inte arbetsplatsen hade motiverat och hjälpt henne att sluta röka.

- Jag tror att jag i det här skedet inte ens skulle ha kommit att tänka på att sluta röka, säger Herlin.

Tröttnade på att vara under ett förstoringsglas

Herlin slutade för drygt två år sedan efter 22 år som rökare. Sedan 2007 har stadens arbetsplatser blivit rökfria och det har blivit förbjudet att röka på arbetstid.

Själv blev jag så trött på det att man hela tiden lite tittade efter oss. Och så blev jag också lite trött på det att man fattade sådana beslut, för det är så svårt att sluta.

― Anki Herlin, ungdomsledare

Och enligt Herlin blev det helt enkelt för svårt att röka.

- Själv blev jag så trött på det att man hela tiden lite tittade efter oss. Och så blev jag också lite trött på det att man fattade sådana beslut, för det är så svårt att sluta. Så jag tänkte att jag måste väl själv också prova på det.

Om vi säger till ungdomarna att det inte är hälsosamt att röka och att de ska göra fiffiga val, och i nästa sekund själva går bakom knuten och röker, är inte så väldigt fiffigt.

― Anki Herlin, ungdomsledare

Svårt att vara förebild för unga om man röker

Då staden inledde projektet Ett rökfritt Helsingfors var ungdomscentralen en av de arbetsplatser där man rökte mest. Det är dessutom en arbetsplats där anställda som röker är ett stort problem eftersom de ska vara förebilder för ungdomarna.

- Om vi säger till ungdomarna att det inte är hälsosamt att röka och att de ska göra fiffiga val, och i nästa sekund själva går bakom knuten och röker, är inte så väldigt fiffigt. Och då kan man inte påverka så mycket med det man säger, säger Herlin.

Ledningen motiverade

Stadens arbetshälsovård kontaktade därför ungdomscentralens ledning och frågade om de kunde tänka sig att motivera de anställda att sluta röka. I gengäld erbjöd arbetshälsovården gratis hjälp till dem som ville sluta.

En av Herlins arbetsgivare gav henne en utmaning som hon inte kunde tacka nej till.

- Förmannen som jag har på sommaren sa att han skulle ge mig så kallade morötter om jag lovade att inte röka den sommaren jag var där. Och han är också en god vän till mig, så då måste jag försöka.

"Statistiken kanske inte så fin som den ser ut"

Herlin tror inte att alla har svarat ärligt på stadens undersökningar, men hon håller med om att mycket har hänt sedan 2007.

- Faktum är det att många har slutat röka, men har till exempel övergått till snus. Och många berättar inte att de överhuvudtaget röker, så allting är kanske inte så som det ser ut. Men jag vet att det är många som har slutat.

De som använder nikotinprodukter har blivit lite andra klassens medborgare nuförtiden. Och man talar negativt om personer som har ett svårt beroende.

― Anki Herlin, ungdomsledare

Många av de yngre anställda föregår med gott exempel

Hon tror att en delorsak till att många har valt att sluta röka också kan vara att många av de yngre anställda som nyligen har börjat jobba på ungdomscentralen inte röker. Rökfriheten har sedan smittat av sig på de äldre anställda.

Dessutom vet de alla i dag att rökning varken är bra för hälsan eller lika accepterat i samhället som förut.

- De som använder nikotinprodukter har blivit lite andra klassens medborgare nuförtiden. Och man talar negativt om personer som har ett svårt beroende, säger Herlin.

Färre möjligheter att röka + gratis hjälp = vinnande koncept

I början hördes många protester bland dem som rökte, men småningom ökade förståelsen för att det inte är acceptabelt att man tar pauser från sitt arbete för att gå ut och röka.

― Jaana Jyrkämä, arbetshälsovården

Samtidigt som det har blivit förbjudet att röka på arbetstid har stadens arbetshälsovård kunnat erbjuda gratis stöd till de som har valt att sluta.

Det har visat sig vara ett vinnande koncept, berättar Jaana Jyrkämä, som är ledande arbetshälsovårdare vid Helsingfors stad.

- I början hördes många protester bland dem som rökte, men småningom ökade förståelsen för att det inte är acceptabelt att man tar pauser från sitt arbete för att gå ut och röka, säger Jyrkämä.

Många anställda inom vården rökte

Då staden inledde projektet 2007 fanns det vissa arbetsplatser där rökning var ett större problem än på andra arbetsplatser.

- De var arbetsplatser där rökning hade en direkt negativ effekt på arbetet och sådana arbetsplatser där klienterna inte mår bra av att de anställda röker, säger Jyrkämä.

Till de här arbetsplatserna hörde ungdomscentralen och dessutom många arbetsplatser inom vården.

- Det var till exempel vårdare inom psykiatrin. Och så de som jobbar inom hemvården där man rör sig mycket utanför arbetsplatsen och därför har bättre möjligheter att röka, säger Jyrkämä.

Många har utnyttjat möjligheten att få hjälp

Varje år har ett hundratal personer sökt hjälp med att sluta röka via arbetshälsovården. Av dem som sökte hjälp var ungefär en tredjedel utan tobak ett år senare, en tredjedel hade minskat på rökandet och resten hade inte klarat av att sluta.

Det är lite skamligt att röka i dag.

― Jaana Jyrkämä

Utvecklingen fortsätter trots att projektet avslutas

Den positiva utvecklingen kan enligt Jyrkämä ses inom alla sektorer. Och hon tror att den positiva utvecklingen fortsätter trots att projektet avslutas vid årsskiftet. Dessutom håller hon med om att det inte alls är lika trendigt att röka längre överlag.

- Det är lite skamligt att röka i dag.