Kulturdebatt: Har vi råd att klara oss utan kultur?
Idag är folk ofta inställda på att kultur ska vara gratis. Enligt Johanna Stenback, kulturentreprenör i Vasa, så borde den som konsumerar kultur i större utsträckning också var beredd att betala för den.
- Kultur är något som alla konsumerar och därför är den också en tjänst som folk måste vara beredda att betala för, säger hon.
Maria Hirvi-Ijäs, kulturkritiker och forskare, säger att om man utgår från en bred kulturdefinition så är kultur inget man kan betala för eftersom vi skapar den själva.
Sedan urminnes tider har det funnits mecenater som finansierat konstnärernas leverne. Idag har staten tagit över rollen som mecenat, säger Svenska kulturfondens direktör Leif Jakobsson. De kulturella processerna är indelade i olika skeden där konsumenterna kommer in i slutfasen.
- I början av skapandeprocessen är det ändå viktigt att det finns olika stödformer, som gör det möjligt för konstnärerna att ägna sig åt eget konstnärligt skapande, säger Leif Jakobsson.
Ordet kultur inte rumsrent
Johanna Stenback säger att ordet kultur har blivit en belastning för henne. Hon är kulturföretagare och kan således inte ansöka om fondbidrag. Då hon erbjuder sina produkter så vill folk inte betala för dem, eftersom många anser att kultur ska vara gratis.
- Jag skulle vilja ha ett nytt ord som jag kan använda då jag säljer kultur - kreatör fungerar mycket bättre, säger Johanna Stenback.
Maria Hirvi-Ijäs håller med och menar att också begreppet kulturpolitisk forskning är lite problematiskt.
- Det låter som att kulturpolitisk forskning ligger någonstans utanför samhällspolitisk forskning, i stället för att se den som en del av samhällspolitiken.
Fult att prata om kommersiell kultur
Johanna Stenback säger att hon använder ord som vissa i kulturkretsar upplever som svordomar - ord som marknadsföring, kommersialism och att kulturen borde bli bättre på att sälja sig.
Maria Hirvi-Ijäs påpekar att det att det också finns pengar inom näringslivet, till exempel när det gäller att marknadsföra finsk kultur utomlands. Men vilka faror finns där om näringslivet börjar blanda sig i kulturen?
Maria Hirvi-Ijäs tror inte att det egentligen finns några faror.
- Jag tror att konsten överlever allt. Däremot måste konsumenterna bli mera kritiska till vad de vill ha.
Måste våga ta risker
Leif Jakobsson säger att det är viktigt att också våga ta risker inom konstfältet.
- Det behövs de marginella konstarterna som ligger i framkant, den typens konst ska inte behöva ha krav på sig om lönsamhet.
Däremot är det inte alls säkert att det som är bra konst överlever, påpekar Maria Hirvi-Ijäs. Det finns konst som är för krävande för marknaden så att det bara dör ut och det kan man inte veta på förhand.
Opera inte dyr konstform
Leif Jakobsson lyfter fram operan som ibland får statuera exempel på otillgänglig och dyr elitkultur - och därför blir ifrågasatt.
- I motsats till vad många tror kan en operabiljett kosta bara 15 euro och gör det tillgänglig för allmänheten, säger Leif Jakobsson.
Maria Hirvi-Ijäs säger att man bra kan leva utan opera. Det är en konstform som är och ska vara exklusiv.
- Den kan inte vara annat än exklusiv eftersom den kräver så många kompetenser på en och samma gång för att det ska bli bra, säger hon.
Hur ska man då försvara kulturen?
Johanna Stenback säger att problemet är att definitionen av kultur är alldeles för snäv - man måste definiera den på en bredare nivå.
- Vi har ju ett samhälle där vi kommit överens om att vi utgår från gemensamma behov, säger Leif Jakobsson.
Samhället fungerar inte så att man bara kan plocka ut de element som man själv använder sig av.
- Kulturen är den grund vi står på - det går inte att spara bort den, säger Maria Hirvi-Ijäs.
En gång i månaden bjuder kulturredaktionen på Radio Vega i samarbete med Svenska Yles debattredaktion på kulturdebatt. Du kan lyssna på den i Slaget efter tolv kl 12:03 och i Kulturmagasinet kl 20:30, eller på Arenan.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
