Gymnasierna simulerar elektronisk studentskrivning
På fredag testar gymnasier över hela landet hur en studentskrivning via dator kan gå till. Målet är att ta reda på vad som kan gå fel, så att man hinner rätta till det innan det blir allvar.
Studentskrivningarna blir gradvis elektroniska från och med nästa höst. Då skrivs proven i filosofi, tyska och geografi via dator.
Men redan nu hålls alltså det första nationella e-provet. Då simulerar gymnasierna en elektronisk studentskrivning i modersmål.
- Allt kan gå fel. Börjandes från att någon gräver av en kabel till att någon snubblar i en kabel, säger rektor Bernt Klockars på Karleby svenska gymnasium.
Ingen ska googla fram svaren
I Karleby har man förberett provet ända sen i somras. Gymnastiksalen är full med kablar. Där finns ett eget nätverkssystem och ett system som ska hålla datorerna vid liv ifall det blir elavbrott. Och så en server som varje sekund lagrar det som skrivs på datorerna.
De studerande ska inte kunna läsa något dokument som finns i datorn de använder. De ska inte heller kunna ta sig ut på nätet och googla något svar. Men det återstår att se hur det lyckas.
- Studentexamensnämnden ordnade de en tävling för hackare, för att ta reda på om de hittar luckor i systemet.
Mycket riktigt fanns kryphål i systemet.
- Och de belönades för vad de hittade. Men risken är att de största kryphålen aldrig meddelades, säger Klockars.
När man har använt systemet för kursprov lär någon också ha hittat en kod.
- Lägger man in den koden i sitt svar kan hela systemet kapsejsa. Så vi vet inte, det återstår att se hur det fungerar.
Skärmen under uppsikt
Själva provet vet både lärare och elever rätt lite om. Skolan får själv bestämma hur eleverna sitter även om studentexamensnämnden rekommenderar att övervakningen inte bara ska ske från en plats där framme.
- För den studerande ska känslan vara att skärmen hela tiden är under uppsikt.
Det kan bli fråga om att ha övervakare ute i salen.
I så gott som allt blir det nästan som en riktig studentskrivning. De studerande får ta med sig mat och på toabesök får de sällskap av någon lärare. Tiden är ändå kortare, tre i stället för sex timmar.
Många fördelar
Elektroniska studentprov är tidens melodi, enligt Klockars.
- I arbetslivet är det få av oss som sitter och skriver med papper och penna. Vi går till datorn och jobbar där. Varför skulle vi inte ha det på samma sätt i gymnasiet.
Fördelarna är många, enligt Klockars. Inte minst för att man slipper postningsrumban som hittills följt med pappersproven.
- De ska hämtas från posten, öppnas under uppsikt, hållas inlåsta och man ska hålla på med massa sådana saker. Och så samma postningsrumba efteråt. Nu överför jag med ett klick alla provsvar till studentexamensnämndens server.
Det innebär också att svaren genast finns tillgängliga för den som ska rätta, både läraren i skolan och censorn.
Elektroniska dokument innebär också fördelar för den som eventuellt vill forska i svaren, betonar Klockars.
- Tidigare har det varit omöjligt att börja forska i papperssvar. Men nu finns det elektroniskt material som man mycket enklare kan forska i.
Matematik sista ämnet
Fredagens prov är frivilligt, men Klockars tror att så gott som alla gymnasier är med för träningens skull. I april hålls det andra nationella e-provet. Då måste alla skolor vara med.
2019 ska hela studentexamen vara elektronisk.
- Det blir en stegvis övergång. Det sista ämnet är matematik, för det här med att skriva formler och sådant är lite knepigt med dator.
I Karleby skriver 44 gymnasietvåor modersmålsprovet på fredagen.
