Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Kriminolog: polisen agerar rasistiskt

Från 2015
Uppdaterad 02.10.2015 16:44.
Polis i Åbo under Vi har en dröm demonstrationen
Bildtext Arkivbild.
Bild: Yle/Monica Forssell

Den finska polisen är barsk och har attitydproblem, menar kriminologen Maria Normann. Hon tycker att vi kunde ta efter den svenska polisen, som satsat på en snällare image.

I övriga Europa och särskilt i Norden gör man PR för polisen som snäll och vänlig, och har övergett tanken att respekt bygger på rädsla eller en viss fruktan för makt.

― Maria Normann, kriminolog

I och med de mängder av asylsökande som kommer till huvudstadsregionen just nu har också polisens agerande varit under lupp.

Polisen har bland annat sagt att om man har tagit sig genom Europa så orkar man nog ta sig från Helsingfors centrum till Böle polisstation.

I lördags fick en flyktingfamilj inte taxiskjuts trots att ett barn mådde dåligt och skakade.

- All nordisk forskning visar att polisen agerar väldigt rasistiskt och att många inslag i polisens arbete är rasistiska i någon form. Det är en yrkeskår som är hårt drabbad av attitydproblem, säger Maria Normann som är kriminolog och har varit med och hjälpt de asylsökande.

Maria Normann, kriminolog, morgonöppet 30.9.2015
Bildtext Maria Normann är kriminolog.
Bild: Yle/Ted Urho

"Polisen borde överge tanken om att respekt bygger på rädsla"

Attitydproblemen kunde lösas med utbildning, mera samarbete med människor av olika religiösa och etniska ursprung och genom att se på vilket sätt poliserna pratar vid kaffebordet.

- Den finländska polisen tror att man får respekt genom att vara lite barsk och hård och inte så tillmötesgående.

- I övriga Europa, särskilt i Norden börjar man bygga polisverksamhet på ett helt annat sätt. Man gör PR för polisen som snäll och vänlig, och har övergett tanken att respekt bygger på rädsla eller en viss fruktan för makt, säger Normann.

I Sverige har man gått bort från en bild av polisen som bestämmer, dirigerar, övervakar och visar med fingret vart man ska gå - till en polismyndighet som ska samarbeta med befolkningen.

― Maria Normann, kriminolog

I Sverige har polisen på ett helt annat sätt satsat på en mjukare image. Enligt Maria Normann är det här inte bara tomt prat, den svenska polisen har gått in för att bygga upp relationer till alla i samhället.

- Relationerna till allmänheten ska bygga på tillit och kommunikation. Det är något som jag önskar att landar också här i Finland.

- I Sverige har man gått bort från en bild av polisen som bestämmer, dirigerar, övervakar och visar med fingret vart man ska gå - till en polismyndighet som ska samarbeta med befolkningen. Det är viktigt, för en polis som inte har befolkningens förtroende kan inte sköta sitt uppdrag på ett bra sätt, säger Maria Normann om den svenska polisen.

asylsökande vid polishuset i böle
Bildtext Flyktingarna har tidvis fått köa länge utanför polishuset i Böle.
Bild: YLE/ Christoffer Gröhn

”Yttrandefriheten går längre än vi tror”

Brottsanmälningar om hets mot folkgrupp leder sällan någon vart. Från 2012 till augusti i år har Helsingforspolisen fått in 35 anmälningar om hets mot folkgrupp och under samma tid har åtta fall lösts.

Enligt Maria Normann är hets mot folkgrupp ett brott som är svårt att utreda, och lagen lämnar dessutom mycket utrymme för tolkning.

- En massa saker som strider mot gemene mans uppfattning om vad som är okej ringas inte in av den här paragrafen. Yttrandefriheten går längre än vi tror.

Många som gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp är väldigt medvetna om detta, och kan lägga sina ord på ett sådant sätt att det inte går att få en fällande dom eller påvisa ett brott ens så långt att det skulle gå till domstolsbehandling.

― Maria Normann, kriminolog

- Många som gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp är väldigt medvetna om detta, och kan lägga sina ord på ett sådant sätt att det inte går att få en fällande dom eller påvisa ett brott ens så långt att det skulle gå till domstolsbehandling, säger Maria Normann.

Lagen ger utrymme för att säga en hel del. För den som inte själv är utsatt kan det vara svårt att förstå kränkningens natur.

- Generellt sätt så uppfattar västerlänningar yttrandefriheten som en väldigt viktig sak. Jag vet inte riktigt om det är lagens eller polisens sak att uppfostra människor. Det måste komma från samhället självt också. Det är typiskt för Norden att vi vänder oss till polisen och rättsväsendet när det är någonting vi tycker att är fel, säger Maria Normann.