Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan

Nyhetsskolan: Dag 1

Från 2015
Uppdaterad 22.06.2016 12:44.
Mirjam Heir vid ett bord med tre unga
Bildtext Vilken nyhet skulle du vilja skriva om? Mirjam Heir (andra från höger) hjälper eleverna i en grupp att vara kreativa.
Bild: YLE/Matti Jokela

Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

Det är en ruggig torsdagsmorgon då Yle Nyhetsskolanteamet anländer till Grundskolan Norsen i Helsingfors. Mirjam Heir och Thomas Silén från Svenska Yle träffar klass 9E och ämneslärarna Johannes Nygren och Pamela Lindeback. De här lärarna tänker samarbeta inom projektet och jobba med nyheter på sina lektioner. Då alla har anlänt till klassen där dagens lektion hålls ges en mycket enkel uppgift: - Berätta om en nyhet.

Teman och ämnen

Den här uppgiften leder rakt in i ett av de viktigaste ämnena under lektionen, och resten av hösten. Nyheter. Vad är en nyhet? Vad är skillnaden mellan åsikt och fakta i en nyhet? Vad måste en nyhet vara för att vara aktuell, och bli läst? Vilka olika sätt finns det att läsa och publicera nyheter? Eleverna tillfrågas var de läser nyheter och de svarar allt från större dagstidningar som Hufvudstadsbladet till sociala medier som Instagram.

Dagens två andra aktuella ämnen är Svenska Yle och vad Yle Nyhetsskolan egentligen är, och vad som kommer att hända under lektionerna. Ett uttryck som betonas starkt är public service. Vad betyder det att Yle är ett public servicebolag? Vad innebär det i praktiken för nyheterna?

Ett kort klipp fungerar som en introduktion till vad nyhetsskolan är: ett sätt att få elever att tänka kritiskt på vad de hör och att lära sig viktiga delar av journalistyrket. Också att ”hands on” få vara delaktig och skriva artiklar och öva sig på att intervjua, med mera.

Att skriva en nyhet

Den viktigaste delen av dagen är dock då klassen delas in i grupper om tre i slutet av timmen. Under hösten kommer eleverna att få skriva en nyhet som de är intresserade av. De får i grupper bolla fram olika idéer till vad man kunde få jobba med.

I den här klassen kommer det bl.a. fram idéer såsom en gallup om skolmaten. En annan handlar om hur sommarjobb enligt somliga kan vara lite för svåra att få, och tips på hur man bör söka efter ett sommarjobb. Lärarna och mentorerna från Yle går omkring i grupperna för att hjälpa dem komma på idéer.

”Det har länge varit en stor fråga”

Eleverna Alexander Lundström, Amanda Eriksson och Clara Wirta går alla i samma klass.

De tycker alla att det är roligt och intressant denna första dag. Den här hösten skulle de vilja lära sig mera speciellt om hur man hittar och gör nyheter. Också sådana dagar då det inte hänt något stort kunde det vara intressant att veta hur man kommer med bra nyheter.

Då de blir tillfrågade om vad de vill skriva om den här hösten svarar Alexander Lundström:

- Skolmaten skulle kunna bli helt bra, den har länge varit en stor fråga.

Han refererar till det att många i Norsen anser att skolan har så osmaklig mat att de istället går till butiken.

Clara Wirta instämmer och säger att också det att mycket människor har varit sjuka på sistone skulle kunna vara en helt bra nyhet, och frågan om alla som är borta faktiskt är sjuka.

(från vänster till höger) Clara Wirta, Amanda Eriksson och Alexander Lundström är alla positivt inställda efter deras första nyhhetsskoldag.
Bildtext Clara Wirta (längst till vänster), Amanda Eriksson och Alexander Lundström är alla positivt inställda efter deras första nyhetsskoldag.
Bild: YLE/Matti Jokela

”Jättestort och viktigt”

Johannes Nygren undervisar i samhällslära och historia i Grundskolan Norsen. Han är en av de två högstadielärare som engagerat sig i Nyhetsskolan under sina egna timmar. Han är också väldigt nöjd med denna första lektion.

Hur fick du höra om Svenska Yles Nyhetsskola?

- Det var nog genom snack i lärarrummet och reklam på Svenska Yle. Jag har länge funderat på hur eleverna skulle kunna få ”hands on” erfarenheter. Det att få lära sig tänka mediekritiskt anser han vara ”jättestort och viktigt”.

Vad hade du för förväntningar på första dagen?

- Att väcka intresset hos eleverna, få dem att tänka ”det här blir bra, det här vill jag göra.

Han är glad över att denna, enligt honom lugna klassen, blev intresserad och aktiv.

Johannes Nygren i klassrum
Bildtext Att få eleverna att tänka mediekritiskt är mycket viktigt, anser Johannes Nygren historielärare i Grundskolan Norsen.
Bild: YLE/Matti Jokela

”Att inspirera och väcka en viss nyfikenhet”

Mirjam Heir har jobbat som koordinator för Yle Nyhetsskolan sedan Januari 2014 då den grundades. Det här är ungefär tionde gången som hon håller introduktionen till Yle Nyhetsskolan.

Vad försöker man uppnå med den första lektionen? Vad är målet?

- Den här första träffen har vi lite olika mål, men ett av dem är att berätta om Svenska Yle, vad vi är för typ av mediebolag och vad vi har för uppdrag. Sen brukar jag också berätta om vad en nyhet är.
Men det stora, stora målet är nog att inspirera och att väcka en viss nyfikenhet. Jag brukar säga att de ska ta på de samhällskritiska glasögonen, att de nu har en möjlighet att nå ut till en stor publik.

Vad hoppas du att eleverna och lärarna får ut av hela den här hösten?

- Det jag hoppas är förstås att de ska tycka att det har varit roligt och spännande och att det har varit ett projekt de trivts med. Sen hoppas vi också att de genom att själv jobba med nyheter stöter på sådana frågor som journalister också gör. Är det här sant, hur ska jag vara trovärdig? Att de skulle bli mera mediekritiska själv genom att jobba fram en nyhet. Det handlar om att lära sig genom att aktivt göra någonting.

Text: Matti Jokela (prao)