Gratis pengar till alla – en väg ut ur krisen?

Tänk om helikoptrar en dag skulle sväva ovanför oss och släppa ner pengar. Vi skulle rusa ut och samla så mycket som möjligt. Sedan skulle vi spendera en stor del av dessa ”helikopterpengar”. Idén verkar galen och oseriös, men professionella nationalekonomer har faktiskt kastat fram tankeexperimentet på allvar.

Det var nobelpristagaren Milton Friedman som i slutet av 1960-talet introducerade helikopterpengar som en pedagogisk metafor för en ökning av penningmängden i ekonomin. I praktiken skulle ökningen av penningmängden naturligtvis inte skötas med helikoptrar, utan i dagens läge skulle det ske som kontoöverföringar till medborgarna.

Diskussionen om helikopterpengar eller helikoptersläpp har dykt upp då och då under de senaste årens utdragna recession. Låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg inflation har fått ekonomer att fundera också på okonventionella åtgärder för att stimulera den ekonomiska tillväxten.

När folk erfar att pengar regnar från himlen kommer det att skapa enorm osäkerhet om kommande inflation

Jörg Krämer, chefsekonom på Commerzbank

- Helikopterpengar är ett försök till krislösning i en exceptionell situation. Om centralbanken vill stimulera ekonomin kunde helikopterpengar vara ett logiskt följande steg när räntorna redan pressats till noll eller till och med under noll. Men hela konceptet är kontroversiellt, säger den fristående ekonomiska konsulten Roger Wessman.

”Det brinner i köket”

Ett av de senaste bidragen om helikopterpengar är en artikel på DN debatt av två svenska nationalekonomer, docent David Domeij och professor Tore Ellingsen vid Handelshögskolan i Stockholm. De föreslår att regeringen administrerar en betydande utbetalning till alla medborgare i Sverige.

- Det är ingen mening att spara pulvret tills det brinner i hela huset. I debatten om statsbudgeten tycks både regering och opposition ha glömt denna enkla insikt, skriver Domeij och Ellingsen.

När det brinner i köket är det dags att använda brandsläckaren

David Domeij och Tore Ellingsen i DN

Enligt skribenterna skulle budgetunderskottet öka med samma summa som medborgarna får. Regeringen borde dessutom signalera att den inte har för avsikt att i en nära framtid återbetala skulden. Det innebär att summan av statsobligationer, sedlar och mynt ökas permanent.

Penningpolitiken klarar bevisligen inte av att bekämpa lågkonjunkturen eller ens att någorlunda uppnå inflationsmålet, skriver Domeij och Ellingsen. Riksbankens inflationsmål är två procent, men just nu har Sverige deflation, det vill säga att priserna sjunker.

Riksbanken har sänkt sin viktigaste styrränta till -0,35 % och den väntas ligga där i omkring ett år. Eventuellt kan den komma att sänkas ytterligare. Mot den här bakgrunden förespråkar de två ekonomerna en expansiv finanspolitik (lägre skatter eller högre offentliga utgifter).

- Negativa räntor räcker inte för att uppnå inflationsmålet. Det finns ingen annan möjlighet än att trycka pengar. Med en större mängd pengar blir varje krona mindre värd, såvida det inte finns så mycket lediga resurser att produktionen går upp utan att priserna gör det. I båda fallen uppnås en önskad effekt, skriver Domeij och Ellingsen.

Hur stor injektion?

I debattartikeln i DN nämns inga summor på hur stor överföringen kunde vara. I de senaste årens diskussion om helikopterpengar i eurozonen eller i USA har man kastat fram olika summor, allt från 500 till 10 000 euro. Den vanligaste summan ligger mellan 500 och 1 000 euro.

- En utbetalning på 500 euro skulle ge en ökning av efterfrågan på drygt en procent. Det är en betydande injektion, säger Roger Wessman.

John Muellbauer, ekonomiprofessor vid universitetet i Oxford har tittat på en specifik form av helikopterpengar som användes i USA efter att it-bubblan sprack år 2001. Alla skattebetalare fick en skatteåterbäring på 300 dollar.

Enligt Muellbauer talar skattesänkningen i USA för att 500 euro per invånare skulle räcka för att få fart på eurozonens ekonomi. Det skulle dessutom bli billigare för ECB än de nuvarande försöken att stimulera ekonomin, säger Muellbauer till Spiegel Online.

Satsningen måste vara massiv för att ha någon effekt

Daniel Stelter från tankesmedjan Beyond the Obvious

I Finland skulle 500 euro till varje invånare kosta drygt 2,7 miljarder euro. Det skulle innebära att statsskulden skulle stiga med motsvarande summa om överföringen görs som Domeij och Ellingsen har föreslagit. Med nuvarande skuldsättningstakt verkar det helt uteslutet att regeringen skulle ordna helikopterpengar till medborgarna.

Snabba effekter med helikopterpengar

När penningmängden ökas kommer produktionen att snabbt höjas menar Domeij och Ellingsen. De räknar med att en stor del av de extra kronorna kommer att spenderas direkt. Lediga resurser utnyttjas och arbetslösheten kommer att sjunka snabbare än annars vore fallet. Priserna kommer att stiga och om räntorna inte höjs kommer den ökade efterfrågan att hålla i sig.

Domeij och Ellingsen förnekar att den ökade statsskulden är ett problem. Ett land med egen valuta kan låna i all oändlighet. Problem blir det i fall statsskulden växer sig så hög att långivarna börjar kräva mera betalt för att låna ut. Det betyder att skuldkvoten inte får bli alltför hög (statsskulden som andel av BNP).

Domeij och Ellingsen medger att det inte enbart finns vinnare med helikopterpengar. När inflationen går upp kommer alla som sparar i svenska kronor att göra förlust.

Att dela ut pengar skulle vara den ultimata synden

Jörg Krämer, chefsekonom på Commerzbank

När den svenska regeringen införde ett överskottsmål i de offentliga finanserna år 1997 meddelade man samtidigt att det i framtiden kan uppkomma konjunkturlägen då extraordinära åtgärder är önskvärda. Läget är precis så nu, menar David Domeij och Tore Ellingsen.

Felbedömning av konjunkturläget?

De två forskarna vid Handelshögskolan i Stockholm får mothugg av två andra nationalekonomer, Harry Flam och John Hassler som är medlemmar i Finanspolitiska rådet, ett rådgivande expertorgan för den svenska regeringen.

Flam och Hassler säger att det är möjligt att öka statens utgifter eller sänka skatterna om vi är beredda att acceptera en högre skuldkvot.

Nej, det brinner inte i köket

Harry Flam och John Hassler i DN

- Det finns alltså en ”gratislunch” som vi ännu inte intagit. Lika viktigt som att den är gratis är att det bara finns en av dem. Vi kan öka skuldkvoten en gång till den nivå när det börjar uppstå oro för statens betalningsförmåga. Det gäller alltså att välja rätt tillfälle att äta gratislunchen, skriver Flam och Hassler.

Frågan är om det i Sverige är rätt tillfälle nu? Enligt Flam och Hassler är någon deflationsspiral inte i sikte. Tvärtom. BNP väntas växa snabbare än väntat i framtiden. Arbetslösheten sjunker snabbt bland dem som är lätta att sysselsätta (2/3 av arbetskraften).

Dessutom stiger bostadspriserna mycket snabbt. Läget är enligt Flam och Hassler inte alls så illa som Domeij och Ellingsen låter förstå. Roger Wessman är inne på samma spår.

- Det är lite speciellt att Domeij och Ellingsen kommer till den här slutsatsen för Sveriges del. BNP växer snabbt och det gör också den privata skuldsättningen. Riksbankens penningpolitik har spätt på hushållens skuldsättning.

Helikopterpengar och inkomstfördelning

Domeijs och Ellingsens förslag går ut på att alla medborgare ska få lika mycket pengar oberoende av om man är rik eller fattig. Men vad kommer folk att göra med de pengar som de får på sina konton?

Man kan utgå från att människor med små inkomster kommer att spendera en stor del, kanske till och med allt på kort tid.

Däremot är sannolikheten stor att välbärgade kommer att spara pengarna eftersom de inte behöver dem för omedelbar konsumtion. Den här poängen framförs i DN av tre utredare på Kommunalfacket i Sverige.

Hur invånarna kommer att reagera beror också på hur de ser på framtiden. Om de tror att regeringen kommer att höja skatterna för att betala tillbaka lånet kommer de som har möjlighet till det att spara sina pengar.

Om regeringen däremot lyckas övertyga svenskarna om att utbetalningen inte kommer att krävas tillbaka i form av skatter kommer de flesta att spendera de nya pengarna.

Men inkomstfördelningen påverkas också via inflationen. Långivare och låntagare borde kunna lita på att inflationsmålet på två procent håller. Så konstigt som det låter borde man få fart på inflationen både inom eurozonen och i Sverige. Preliminära siffror för september visar att eurozonen är tillbaka i deflation.

Enbart penningpolitik kommer inte att ta oss ut ur den varaktiga stagnationen

Willem Buiter, chefsekonom på Citigroup

- När inflationen faller under noll ökar låntagarnas reala skuldbörda, medan hög inflation innebär motsatsen att långivarna förlorar då den utestående skuldens reala värde minskar, säger Roger Wessman. Då inflationen nu har varit lägre än vad centralbanken har lovat och som låntagarna och långivarna har förväntat sig, har det skett en förmögenhetsomfördelning från låntagarna till långivarna.

Ska ECB sätta igång sedelpressarna?

Inom eurozonen skulle helikopterpengar troligen distribueras via ECB. Idén är att helikopterpengar skulle finansieras med en permanent höjning av penningmängden. Statsskulden skulle inte öka. Mera om helikopterpengar i Wessmans inlägg.

- Tvärtom skulle den högre inflationen som helikopterpengarna orsakar sänka det reella värdet av statsskulden, säger Roger Wessman.

Inom eurozonen skulle förslag om helikopterpengar säkerligen bli en het politisk fråga. Det är svårt att tro att Tyskland med sin inbyggda inflationsskräck skulle vara berett att med avsikt öka inflationen.

- Ur rent ekonomisk synvinkel borde helikopterpengar inom eurozonen inte vara ett särskilt kontroversiellt projekt under extrema ekonomiska förhållanden, säger Roger Wessman, men politiskt och juridiskt är de säkert det.