Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Inger Damlin: Satsa mer och spara mindre på skolan

Från 2015
Uppdaterad 11.11.2015 08:47.
Inger Damlin är biträdande rektor vid Borgaregatans skola i Vasa

Läser min tidning och gläds. Mitt bland alla bilder av människor på flykt och rubriker om urusel behandling av flyktingar har det hänt någonting. Engagemanget har vaknat.

Rödakorset ser det, jag ser det - det syns. Vi skänker saker och pengar vi kan avvara, vi ger av vår tid och vi välkomnar människor i nöd och på flykt.

Lärarinnan i mig känner igen mig. Jag känner igen engagemanget, viljan att göra skillnad för eleven och medmänniskan. Jag tror att det är en av de starkaste drivkrafterna för många, viljan att göra skillnad.

Den drivkraften finns i skolan, den drivkraften bär skolan - viljan att göra skillnad för andra människor, engagemanget.

Att nu se så många andra genomsyras av samma drivkraft gör mig glad. Vi lärare vet vad engagemang betyder. Det kan för eleven vara skillnaden mellan en framtid och en mörk framtid, för flyktingar mellan en framtid och död.

Sparkraven slår hårt mot skolan

Engagemanget som bär skolan är just nu utsatt. Sparkraven slår hårt, såväl statligt som kommunalt. Det yttre trycket på skolan är enormt, samtidigt som rätten till likvärdig utbildning i hela vårt avlånga land sipprar ut i sanden.

Den elev som har lyckan att bo i en skolvänlig kommun med fokus på framtidens skola, den eleven möter läraren med engagemanget.

Samhället ser att dagens skola behöver mera rörelse, mera digitalisering och mera elevvård, samhället bara öser på nya krav.

Men så länge digitaliseringen är fast i kommunens ekonomi, skolans vision och lärarens traditionella profil sker inget digitalt skutt. Digitalisering kräver otaliga dimensioner, det räcker inte med ett e-läromedel.

Behövs mer än hårdvara och kvickfix

Digitaliseringen kräver hårdvara, medvetna kliv och kunnig personal. Tror bestämt att det kräver en gnutta ungdom vid rodret om utvecklingen på riktigt ska ta fart på det området, det räcker knappast med medelålders erfarenhet då gäster som digitaliseringen knackar på.

Samhället ser att ungdomen behöver mera rörelse och vi öser på med en skopa rörelse i skolan. Vi lägger rörelsen ovanpå allt annat och förväntar oss engagemang ut i fingerspetsarna.

Tankar kring förebyggande hälsoarbete för dem bland dagens ungdom som varken vill röra på sig eller cykla till skolan ska kvickfixas.

Samhället ser att dagens ungdom behöver stöd för lärande och skolgång och skjuter in en dos med stödformer och elevvårdsåtgärder. Vackert så, teoretikerna tror att man garanterar kvalitet genom att införa nitisk dokumentation. Därmed används den engagerade lärarens tid på fältet till att upprätthålla byråkratidjungeln.

Byråkrati kostar massor

För att bibehålla elevens rätt till likvärdig utbildning, lärarens engagemang och skolans kvalitet i Finland är det tid att stanna upp och granska. I stället för att enbart stirra kortsiktigt på utgifter för verksamheten måste vi kunna göra saker smartare och effektivare.

Granskar vi ”små saker” som till exempel stödformers och elevvårdens dokumentation ser vi inbesparingar på hisnande summor. Skolor av i dag ska uppgöra 30 olika planer och uppdatera dem årligen vilket på landsnivå genererar en kostnad på 4,2 miljoner ( OAJ 2015).

Först då vi vågar vädra ut element från skolan i stället för att bara lägga på mera krav, kan lärarens insats för den enskilda eleven verkligen spela en avgörande roll.

För att kunna göra nödvändiga sparåtgärder smart måste produktionslinjen kunna granskas djupare och mera långsiktigt än via läroplansarbete och förändring av elevsyn.

Satsningar på skolan ger mer

Likvärdigheten i skolan har minskat och trenden bara fortsätter. Ska vi lyckas ändra kurs måste samhället och politiker tro att en satsning på utbildning spelar roll och att ett engagemang i skolan har betydelse.

Ingen vet exakt vad en satsning på utbildning ger, men alla vet att det ger mera. Vi måste bli bättre på att visa att utbildning gör skillnad. Det inre arbetet utbildningen gör måste tydligt kommuniceras till samhället.

I utbildning är det i dag allt för lätt att skära, eftersom det är omöjligt att exakt påvisa vilka konsekvenser inbesparingarna blir. Det är så enkelt att se att kostnaderna för i år minskar, men det är omöjligt att följa upp de konsekvenser inbesparingarna ger på långsikt.
 
Lärarrollen i skolan av i dag bygger på handledning och elevens lärande, men innerst inne bygger det på en vilja att göra skillnad för en annan människa.
 
Tro på att utbildning gör skillnad, tro på att lärare gör skillnad!

Inger Damlin, biträdande rektor i Borgaregatans skola i Vasa