Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Dålig kommunikation om centralkök i Borgå

Från 2015
Salladsbord i skola.

Centralköksplanerna i Borgå ska behandlas i olika instanser med start på tisdag kväll. Ett problem i debatten är att Borgåborna, tjänstemännen och politikerna talar förbi varandra.

Ett stort problem i debatten om centralkök i Borgå är att tjänstemännen, politikerna och medborgarorganisationerna länge har talat förbi varandra. Det säger Mats Nyman (SFP).

– Medborgardebatten har handlat om att övergå till ett centralkök, när vi de facto redan har sju stycken centralkök, säger Nyman. Det tjänstemännen nu bereder handlar egentligen om att slå ihop de här sju till ett.

Dels handlar det om hur stor strukturen ska vara, dels om hur maten ska tillredas. Vad gäller tillredningen förstår Nyman att föräldrarna har åsikter, eftersom hur maten lagas inte nödvändigtvis har att göra med pengar.

– Vi har inte riktigt lyckats få ordning på de här två spåren i kommunikationen med invånarna.

Bara ena sidan på bordet

Nyman tror att Borgå förr eller senare måste gå in för ett centralkök. Fullmäktigegrupperna har under hösten mer eller mindre gått inför att driva en centralköksmodell.

– Det som jag själv har funderat på är hur stort centralköket måste vara och i vems regi det ska drivas.

Jaakko Jalonen (SDP) säger att det hela beror på hur mycket pengar Borgå vill satsa på köksverksamhet. Då kommer man in på investeringar.

Egentligen finns bara ena halvan av kakan på bordet just nu.

– Vi borde också få fram vad det skulle betyda om vi skulle ha fler kök och investera i dem. Om vi sedan kunde jämföra kostnaderna med kostnaderna för ett centralkök skulle det vara mycket lättare, säger Jalonen.

Mycket eller lite pengar?

Mats Nyman är inne på samma linje. Just nu vet man att ett centralkök kostar 7–8 miljoner euro. Däremot vet ingen om det är mycket eller lite, eller vad annat Borgå kunde få för samma pris.

– Vi måste också se till att utdelningsköken på skolorna och daghemmen klarar av att ta emot maten enligt cook and chill-konceptet man nu har tänkt gå inför. Det kommer också att kosta pengar, säger Nyman.

De siffrorna finns ännu inte med i den senaste utredningen, och Nyman tror att alla uppgifter måste kompletteras lite innan frågan landar i stadsstyrelsen. Styrelsen borde ha alla fakta för att kunna fatta beslut.

Jaakko Jalonen lyfter också upp frågan om hur staden ska kunna skaffa personal till centralköket och utdelningsköken.

– Till exempel Kotka har letat efter en dietkock och inte fått några ansökningar. Personalen har ställt sig bakom centralköken så jag tycker det också är en värdefull tanke.

Kan inte jämföra med andra orter

Borgås vänort Tyresö i Sverige har varnat Borgå för att gå in för ett centralkök. Där har man tänkt om och återgått från centralkök till mindre kök som det var förut.

– Det kommer tydligt fram att Tyresö använder mer pengar i dagens läge. Jag har inget emot det, men då måste folk vara villiga att betala mer skatt, säger Jalonen.

Nyman säger att det svåra med Borgås beslut är att staden inte riktigt kan jämföra sig med andra orter. Logistiknätet samt daghems- och skolnätet ser annorlunda ut än i andra kommuner, vilket är en orsak till kostnaderna för skolmaten.

Måste vända på varje penni

Ett sätt att lösa problemet är att fundera hur mycket en portion mat får kosta och bestämma om den får bli dyrare eller om den borde bli billigare. Därefter kan man fundera på struktur och produktion.

– Eftersom våra kök faller sönder och arbetsplatssäkerheten inte är den bästa har vi börjat från andra hållet, med de stora investeringarna. Egentligen handlar det här ändå om hur mycket en portion får kosta, säger Nyman.

– Nu är Borgå i den ekonomiska situationen att vi måste titta på varenda penni och tyvärr också på den där matportionen.

Tjugo procent av Borgåborna äter av maten, och ur den synvinkeln förstår Nyman att Borgåborna har varit aktiva. Samtidigt måste ändå beslutsfattarna se till att staden får en struktur som håller i många år.

– Vi vet inte med säkerhet hur stort vårt skolnät är om tio, femton år, men vi vet att barnen blir färre. Nu måste vi tippa med lottokupong och satsa på ett kort som håller i tjugo, trettio år framöver.

Fullmäktigegruppernas åsikter klara

Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice behandlar projektplanen för ett centralkök på tisdagskvällen. Mats Nyman är vice ordförande där, och han säger att direktionen främst fungerar som en beredningsinstans på vägen.

Stadsstyrelsen och stadsfullmäktige fattar det slutliga beslutet. Jaakko Jalonen väntar ingen armbrytning där, eftersom fullmäktigegruppernas åsikter i princip redan är klara.

– Man borde alltid se till helheter. Det är väldigt enkelt att säga att vi kan använda lite mer pengar till skolmaten, men när man ska rösta om skatteprocenten vill man alltid rösta på den som är lägre, säger Jalonen.

– Vill vi ha en vettig skatteprocent kan vi bara använda just de pengar vi har och vi har inte några andra pengar än skattepengar.