Christina Båssar: Vårdreformen tar allt av kommunerna

Reformivern accelererar i vårt samhälle, vart försvann tanken om delaktighet i beslutsfattande och konsekvensanalysen?

Det är en fördel att ibland som tjänsteman få dela tankar och funderingar med kolleger inom samma bransch. Själv hade jag tillfälle att delta i Finlands Kommunförbunds seminarium för svenska stads- och kommundirektörer i Pargas för en tid sedan.

I samband med seminariet fick jag höra en av de briljantaste analyserna av SOTE-reformen som jag hittills hört och som blev en verklig aha-upplevelse för mig.

De kommunala verktygen försvinner

Tankegångarna sammanföll till en del med mina egna personliga funderingar om vad som egentligen händer med det som blir kvar i kommunen efter SOTE-reformen? Vad blir kommunens roll i framtiden och vad har vi för verktyg när vi ska utföra vår mission?

Om de viktiga besluten för befolkningen om vården och omsorgen tas bort från den lokala arenan och förflyttas uppåt till en regional plattform, finns det längre ett intresse att engagera sig i den lokala, kommunala verksamheten?

Vi pratar om att halva den kommunala verksamheten ska överföras till regionen, en region som vi inte ännu vet vilken struktur eller omfattning den har.

Vi är vana att diskutera kommungränserna, men nu har diskussionen på en gång flyttats till verksamheten och nu verkar alla stå helt lamslagna. Om vi hade talat om att alla kommuner i landet ska halveras så vet vi alla vilka protesterna skulle vara.

Lite information

Det lilla som vi idag vet om reformen tar fasta på en linjär exakthet för genomförandet av reformen.

I första steget slås områdenas antal och utformning fast, beslutsfattandet ska ske av ett fullmäktige som väljs via val och serviceproduktionen ska ske av regionen eller upphandlas.

I steg två ska ekonomin redas upp. Om vi flyttar social- och hälsovården till en regional nivå tillsammans med sjukvården flyttas en hel del pengar om i vårt samhälle.

I hela landet betyder det i klartext att utgifter om 22,6 miljarder tas bort från kommunernas axlar, statsandelarna om 8,3 miljarder styrs om till en regional nivå och 4 miljarder ska saneras bort av ”överlappande” verksamhet.

Efter detta saknas ännu 10 miljarder som ska tas genom omfördelning av kommunernas skatter eller någon ny form av finansiering.

Stor skattereform

Vi pratar om en skattereform vars like vi inte sett under modern tid i vårt samhälle, men har vi sett några konkreta beräkningar på hur det kommer att slå ut på de olika regionerna?

Nu går vi tillbaka till frågan i början, hur ska det regionala området se ut? Jo, enklaste vägen är att utgå ifrån nuvarande valdistrikt om beslutsfattarna ändå ska väljas i val. Då får samtidigt våra rikspolitiker en ny plattform för den regionala profileringen att ta avstamp i för sina politiska ambitioner.

Pengar ger makt

Makten följer pengarna och pengarna styr vår verksamhet. Har vi politisk kraft att styra vår verksamhet mera när vi är i vår stora region?

Är det bara jag som tycker att jag börjar förstå varför man inte vill ha med kommunernas representanter eller åsikter när den fina SOTE-reformen ska utvecklas? Vem bryr sig om vad kommunerna sedan ska göra.

Christina Båssar,
kommundirektör i Korsnäs.