Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Sverige bra på integration, sämre på jobb

Från 2015
Integrationspoäng, länder tio i topp 2015.

Trots högst poäng i integrationsmätare är det svårt för nyanlända att få jobb i Sverige.

Mipex, eller Migration Integration Policy Index är, en internationell mätare av integrationspolitiken i alla EU-länder och en rad andra jämförbara länder.

Sverige har under alla de senaste åren placerat sig på första plats i mätningen. Också Finland placerar sig högt, på fjärde plats i fjol. Det som mäts är till exempel språkinlärning och rättigheter som rösträtt i kommunalval, rätt till familjeåterförening och formella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

- Indexet mäter integrationspolitiken snarare än den faktiska integrationen. Och Sveriges höga placering visar att det finns en politisk vilja att integrera, säger Ryszard Szulkin som är integrationsforskare och professor i sociologi vid Stockholms universitet .

- Man skulle kunna säga att det finns en paradox här. Sverige är bäst på integrationspolitik, men inte så jättebra på integration på arbetsmarknaden.

Sverige dåligt på sysselsättning av nyanlända

Ryszard Szulkin har själv gjort en jämförelse för ett par år sedan i sysselsättning av nyanlända i Sverige och 13 andra länder i Europa.

Det visar sig att Sverige har lyckats väl i att sysselsätta personer som har varit mera än tio år i landet, men då det gäller invandrare som har varit kortare tid här så placerar sig Sverige nästsämst i jämförelsen.

- Svensk arbetsmarknad kännetecknas av relativt höga krav på kvalifikation. Och då kan människor som är nya på arbetsmarknaden få problem. Det handlar om nyanlända, men också ungdomar, oavsett ursprung.

En annan orsak är att en betydande del av de invandrare som kommer till Sverige är flyktingar och inte arbetskraftsinvandrare. Då ett jobb inte finns färdigt i sikte för den som anländer tar det tid att hitta rätt. Och de humana aspekterna har dominerat framom samhällsnyttan i den svenska debatten.

- Man anser helt enkelt att det finns ett moraliskt imperativ. Vi ska ta emot folk som flyr från förtryck, förföljelser, krig. Och då är det kanske inte första tanken, att dagen efter att de har anlänt så ska vi börja tjäna pengar på dem.

Vill man trots det se flyktingmottagandet som en investering så kan des ses som en investering i ett åldrande samhälle, säger Szulkin.

- Majoriteten av invandrarna arbetar givetvis och utan dem skulle sjukvården stanna. Det gäller läkare, sjuksköterskor - offentliga lokaler skulle stå smutsiga. Innehavare av dessa jobb är ju ofta invandrare.

Segregationen stort problem

I Sverige reagerar man på den stora segregeringen mellan bostadsområden och skolor. Hur stort hinder är det för integration?

- Det är inte speciellt lyckat att det bildas områden runt våra städer där det finns nästan inga etniska svenskar, där det är väldigt hög arbetslöshetsnivå - där det är väldigt dåliga skolresultat. Men det är oklart hur man ska bryta den utvecklingen. Om man byggde billiga bostadsrätter i centrala Stockholm, så hade säkert många invandrare flyttat dit.

Bland invandringsmotståndare hör man ofta att Sverige har misslyckats med integrationen. Hur ser du på det?

- Jag tänker att det är fel. Det finns massor med exempel på lyckad integration. De flesta som har kommit hit jobbar ju, de flesta bidrar till samhället.