Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Irakisk barnfamilj inspärrad i Estland - de ville till Finland

Från 2015
Uppdaterad 12.10.2015 15:20.

För den som vill komma till Finland för att söka asyl lönar det sig inte att komma via Estland. Estland har en oerhört strikt linje jämfört med andra länder. När Svenska Yle besöker ett förvar i Harku, där asylsökande hålls inspärrade, hörs det hjälprop från fönstren.

Bakom taggtrådarna i byggnaden finns det åtminstone två barnfamiljer. De är inspärrade för att de vägrar söka asyl i Estland.

En av familjerna är 23-åriga Noor, hennes man och deras två små döttrar 3 och 4 år gamla. De fattade beslutet att fly från Bagdad då de en dag fick en video som visade hur Noors svåger hade dödats och lemlästats av shiamilisen.

De ville till Finland för Noors föräldrar och syskon bor i Vanda sedan några år tillbaka. Men planerna misslyckades då de blev stoppade i Estland.

De har inte gjort något fel. De vill bara till Finland för att vara med oss.

Nu har de suttit inspärrade i 20 dagar. De är rädda för att bli utvisade till Irak.

De ville till Vanda

Vi åker till Noors föräldrar för att intervjua dem. De bor i en liten lägenhet i Vanda. Mamma Shahrazad har bakat en kaka. Det livnärde hon sig på en gång i tiden i Bagdad. Kakan är stor och fin men hon är neddränkt i sorg.

- Hur kan man låsa in barn i fängelseliknande förhållanden? De har inte gjort något fel. De vill bara till Finland för att vara med oss, säger hon.

irak estland
Bildtext Shahrazad i sitt kök i Vanda

Noor och hennes familj är inlåsta i ett rum i förvaret och får inte enligt Shahrazad den omsorg de behöver. De får inte röra sig fritt. Barnen är sjuka och borde få vård, säger hon. De har inga mobiltelefoner och kan inte ringa upp någon. Shahrazad kan ändå ringa upp dem för det finns en telefon i förvaret.

Hon ringer dem varje dag, också när vi är på besök. Hon sätter på högtalaren och med ens svarar en liten späd röst som tillhör hennes barnbarn.

Shahrazad upprepar ordet “habibti” som betyder älskling om och om igen.

- När kommer du och hämtar oss från det här stället, frågar den lilla rösten i andra ändan.

Shahrazad berättar att frågan hennes barnbarn ställer mal i hennes huvud om nätterna.

karta, harku

Avståndet till Harku från Vanda är bara 100 kilometer, men att åka och hälsa på dem är omöjligt.

Shahrazads man Mazin reste dit för några veckor sedan men släpptes inte in. Han visar upp en liten grön apotekspåse med värkmedicin i vätskeform som han hade velat ge sina barnbarn. Han ville föra mediciner och kläder men fick inte ens lämna sakerna åt dem.

- I Finland skulle de aldrig göra så här, säger han lågmält.

irak. estland
Bildtext Shahrazad och Mazin ringer varje dag till det slutna förvaret i Harku för att tala med sin dotter

Hjälprop från det slutna förvaret

Det slutna förvaret, där de estniska myndigheterna har spärrat in Noor och hennes familj, ligger i byn Harku en bit utanför Tallinn. Byggnaden ligger avsides och är omringad av taggtråd och övervakningskameror.

När Svenska Yle åker för att filma stället hörs det hjälprop från fönstren.

- Hjälp, det här är ett fängelse! ropar en manlig röst. En annan skriker: Vi vill ha frihet!

Harku, estland, slutet förvar
Bildtext Förvaret ligger i samma by som fängelset i Harku

Vid människorättscentret i Tallinn (EHRC) träffar vi juristen Anni Säär. Hon jobbar som rådgivare åt utlänningar som kommer in i det estniska asylsökningssystemet.

Hon känner väl till fallet med Noor och hennes familj. Hon vill ändå inte kommentera några enskilda fall men förklarar att det här är praxisen i Estland.

- De har ingen juridiskt rätt att fortsätta till Finland eftersom de inte har rätt att vara i EU. De har inte rätt att stiga på ett flygplan eller ta färjan vidare. De har varken visum, uppehållstillstånd eller medborgarskap och de har inte sökt asyl i Estland.

Anni Säär, jurist, EHRC, Estland
Bildtext Anni Säär är jurist i Estland och jobbar som rådgivare åt utlänningar som kommer till Estland

Under perioden 1997 till 2013 (17 år) tog Estland emot 446 asylansökningar. 74 av dem beviljades.

Anni Säär säger att familjerna som finns i förvaret är där för att de inte ska kunna rymma. Hon jämför förvaret med ett häkte och säger att Estland är väldigt konkret i sitt förhållningssätt till flyktingar.

Estland har en strikt flyktingpolitik. Under perioden 1997 till 2013 (16 år) tog Estland emot 446 asylansökningar. 74 av dem beviljades.

Under de senaste två åren har antalet asylansökningar ökat märkbart. På Estlands enda flyktingförläggning bor ett 90-tal personer.

Förra veckan sa premiärminister Taavi Rõivas att från och med slutet av året beräknar Estland ta emot “ungefär en asylsökande familj i veckan”.

- Om vi tar fast någon som inte har rätt att vara här sätter vi personen i förvar. Det har inte hänt att Estland har släppt någon till ett annat land, säger Anni Säär.

Hon ser inte att det finns något att göra åt fallet. De är tvungna att söka asyl i Estland.

Olika system i olika länder

EU-länderna behandlar transitflyktingar väldigt olika. Från många EU-länder är det hur lätt som helst att ta sig vidare till det land man vill. I Sverige har man låtit transitflyktingar resa

Det har inte hänt att Estland har släppt någon till ett annat land

vidare till Finland även om den svenska polisen på senaste tiden har blivit striktare med att försöka registrera asylsökande.

På flyktingrådgivningen i Finland säger man att enligt EU-reglerna är inget land förpliktat att gripa eller sätta människor i förvar om de vill ta sig vidare.

Det förekommer olika tolkning av Dublinförordningen. En tolkning är att det endast är länderna vid EU:s yttre gränser som är förpliktade att registrera asylsökande. Så har till exempel Migrationsverkets Dublinexperter i Finland tolkat bestämmelserna.

Häromdagen sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel att Dublinförordningen är död på grund av det stora antalet asylsökande som kommit till Europa.

Fel väg till Finland

Tillbaka i Vanda har Shahrazad avslutat samtalet med sin dotter Noor och barnbarnen. Hon har försökt trösta sin dotter som säger att de inte längre klarar av att vara i förvaret.

irak, estland
Bildtext Shahrazad och Mazin förstår inte varför Estland inte släpper deras dotter till Finland

På frågan varför familjen inte kan söka asyl i Estland säger Shahrazad att Noor vill till sina släktingar i Finland.

- Hon och hennes familj är rädda i Estland. De behandlar dem som terrorister. Varför kan inte Estland släppa dem vidare som alla andra länder i Europa gör?

Shahrazad vet vad hon talar om. Samtidigt som Noor och hennes familj flydde från Irak flydde också Sharazads näst äldsta dotter Bidur med familj. Bidur ligger nu och sover i ett av rummen i lägenheten i Vanda. Hon anlände för några dagar sedan via Sverige till Finland.

De bägge systrarna med familjer skildes åt i Wien. Den ena bestämde sig att resa genom Estland och den andra genom Sverige.

- Hur kan Sverige och Finland vara så bra och Estland så hemskt?