Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Kalla handen för universiteten

Från 2015
Uppdaterad 21.10.2015 10:05.
Programmet är inte längre tillgängligt

Kampen om pengarna är stenhård vid universiteten och värre blir det. Universiteten går miste om hundratal miljoner euro under den här regeringsperioden.

Universitetsvärlden står inför stora omställningar de kommande åren. En del små fakulteter kommer knappast att överleva. Hur många av Finlands 14 universitet som överlever återstår att se.

Skärpta krav på profilering

Universitetens rektorer svänger sig sedan många år med sloganer som profilering, prioritering och fokusering på de egna styrkorna. Det låter som idel floskler. Men är i linje med de politiska kraven.

– Vi måste bli av med överlappningar som finns i universitetsvärlden och på det sättet spara resurser, säger Tapio Kosunen på undervisningsministeriet.

I bakgrunden finns den strama finansieringen som våra förhållandevis många och små universitet kämpat med redan länge. Det är många som ska dela på ganska lite.

Pereat mundus - om världen går under
Bildtext Pereat mundus är latin och betyder när världen går under
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

I och med regeringen Sipiläs stora nedskärningar tvingas universiteten prioritera på allvar. Pengarna kommer inte att räcka till för att upprätthålla den verksamhet universiteten driver i dag.

Jukka Kola är rektor vid Helsingfors universitet
Bildtext Rektor Jukka Kola är bestört över nedskärningarna
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

– Nedskärningarna påverkar oundvikligt forskningen och undervisningen även om regeringen önskar att de inte gör det, säger rektorn för Helsingfors universitet Jukka Kola.

Akademiker och professor Ilkka Hanski oroar sig för den kommande generationen forskare. Unga forskare får inte anställning vid universiteten. De får klara sig på stipendier och tillfälliga anställningar.

– Vi måste kunna erbjuda karriärmöjligheter. De bästa borde rekryteras till personalen som man göra på annat håll. Annars går vi miste om dem, säger han.

Miljoner skärs ner

Under den här regeringsperioden tas 600 miljoner euro från universiteten.

Visserligen ges en del tillbaka via regeringens så kallade spetsprojekt. Universiteten får pengar för att snabbare kommersialisera innovationer. Men de pengarna kommer bara en del till gagn.

Nedskärningarna har väckt bestörtning i universitetsvärlden.

Den utomstående forskningsfinansieringen skärs också ner med hård hand.

Finlands Akademi skall spara 10 miljoner euro.

Samtidigt minskar Tekes forskningsanslag och specialprogram läggs ner för inalles 102 miljoner euro.

Lejonparten av de här summorna har gått till universiteten.

Åbo Akademis svåra sits

Åbo Akademi har nyligen genomför en organisationsomställning där man slagit ihop 12 institutioner till fyra fakulteter.

mikko hupa
Bildtext Rektor för Åbo Akademi Mikko Hupa säger att osthyveln inte är ett alternativ
Bild: Yle/Andy Ödman

Nu skall Akademin skära ner fem procent av sin budjet på en gång – tre miljoner euro. Rektor Mikko Hupa säger att hela verksamheten måste ses över. Nedskärningen går inte att genomföra med några små spar här och där.

– Det är inte en engångssumma. Vi står inför samma minus nästa år. Priset på vår produkt har sänkts föra alltid, säger Hupa.

Prioriteringskraven är svåra för Åbo Akademi. Dess lagstadgade uppgift är att ha ett brett utbud på svenska. Det innebär att vissa ämnen är små och inte ekonomiskt lönsamma.

Katastrof för Helsingfors universitet

Helsingfors universitet drabbas allra hårdast av nedskärningarna. Fram till år 2020 skall universitetet slimma sin verksamhet med över 100 miljoner euro.

– Det är några fakulteters hela årsbudget. Ser vi till hela Finland så får du in fyra mindre universitet på den summan – 100 miljoner, säger Helsingfors Universitets rektor Jukka Kola.

Studenter ockuperade Porthania i Helsingfors i september 2015
Bildtext Studenter ockuperar Porthania i protest mot nedskärningarna
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

Det är verkligen inga småsummor universiteten förväntas delta med i det allmänna spartalkot som pågår just nu.

Universiteten har redan sparat stora summor under hela 2010- talet. Den sammanlagda summan är 255 miljoner mellan åren 2011 och 2015. Alla dessa nedskärningar har ännu inte genomförts och nu kommer alltså nya.

Samarbetsförhandlingar - igen

Helsingfors universitets styrelse sammanträdde i september och beslöt då om samarbetsförhandlingar. 1 200 jobb riskerar att försvinna. Det är 15 % av personalen.

Tekniska universitetet i Willmanstrand samarbetsförhandlar också - om 130 arbetsplatser.

Redan före nedskärningarna har personal fått gå från Uleåborgs universitet, Åbo Akademi och Östra Finlands universitet.

– Det här kommer inte att gå utan smärta. Vi blir tvungna att göra en hård genomgång av strukturerna, säger förvaltningsdirektören vid Östra Finlands universitet Tuomo Meriläinen.

Vid Östra Finlands universitet räknar man med underskott i budgeten i flera år framåt.

Nedskärningarna kommer att få stora konsekvenser för forskningen menar professor och akademiker Ilkka Hanski. Hela forskningsområden riskerar att krympa så mycket att man kan fråga sig om de längre kan vara livskraftiga, säger han.

Akademiker Ilkka Hanski kräver karriärmöjlighet för unga forskare
Bildtext Akademiker Ilkka Hanski kräver karriärmöjligheter för unga forskare
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

– Det är ett verkligt stort problem för ett litet land som Finland som mer rätta varit stolt över sin utbildning.

Ilkka Hanski talar med erfarenhetens djupa röst. Han är en av världen ledande forskare inom sitt område populationsekologi. Han har i över 30 års tid med utomstående finansiering forskat i arters överlevnad och de mekanismer som gör att vissa klara sig och andra inte.

För många universitet

Finlands universitet

Aalto universitetet
Helsingfors universitet
Itä-Suomen yliopisto
Jyväskylän yliopisto
Lapin yliopisto
Lappeenrannan teknillinen yliopisto
Oulun yliopisto
Svenska Handelshögskolan
Taideyliopisto
Tampereen teknillinen yliopisto
Tampereen yliopisto
Turun yliopisto
Vaasan yliopisto
Åbo Akademi

Ilkka Hanski säger det rent ut: Vi har för många universitet i Finland. Som professor vid Helsingfors universitet drar han säkert också hemåt en del i frågan. Men han är inte ensam om sin åsikt i universitetsvärlden.

Universitetsnätet växte under 1960 och 70- talen, delvis av regionpolitiska skäl. Trots sammanslagningar och omorganiseringar har vi fortfarande 14 universitet i Finland.

– Vi har för många för små universitet, fakulteter och institutioner. De knappa resurserna sprids ut på för många i dagens läge. Nu när resurserna minska måste vi se till den nationella helheten, säger Ilkka Hanski.

Kampen om forskningspengarna stenhård

Universitetsreformen 2010 gav universiteten autonomi från staten. Tanken var att styra universiteten mot en mer företagsmässig administration.

Det är inte bara Finland som infört det man kallar akademisk kapitalism i universitetsvärlden. Snart sagt all OECD- länder har infört resultat- och marknadsstyrning vid sina universitet.

Men i Finland har man konkurrensutsatt forskningsfinansieringen starkare än i många andra länder. Målet har varit högre kvalitet och effektivitet på forskningen.

Det har inte lyckat så väl som man velat på politiskt håll. Andra länder har kört förbi oss när det gäller vetenskapens nivå, skriver Finlands akademi i en rapport från 2014.

I sin doktorsavhandling har samhällsvetaren Otto Auranen kommit fram till att konkurrensutsättning av forskningspengar inte leder till bättre forskning.

Otto Auranen har doktorerat om konkurrensen om finansiering i universiteten
Bildtext Otto Auranen har forskat i konkurrensen om finansieringen vid universiteten
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

Han har studerat hur tävlingen om finansieringen påverkar universitetens effektivitet i olika länder. I de länder där man använt sig av mycket konkurens håller inte forskningen någon högre kvalitet.

– Ur nationell synvinkel är det inte effektivt att konkurrensutsätta forskningspengarna hårt, säger han.

Tvärtom har länder som Holland och Danmark som har en mer traditionell finansiering av universiteten klarat sig bättre än Finland i internationella jämförelser.

Politikerna vill ha mer konkurrens

Tapio Kosunen är överdirektör på undervisninsministeriet
Bildtext Tapio Kosunen vid undervisningsministeriet vill öka konkurrensen
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

Trots kritik från universitetsvärlden vill man på politiskt håll öka konkurrensen om pengarna.

Tapio Kosunen, överdirektör på undervisningsministeriet medger att man inte uppnått den effektivitet man hoppats på med finansieringstävlan. Ändå ser han inget hinder för att fortsätta.

– I fortsättningen kunde andelen konkurrensutsatt finansiering öka, säger Tapio Kosunen.

Kalla handen för unga forskare

På finska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet har lektor Terhi Ainiala med stigande oro följt med de krympande resurserna och den allt mer tillskruvade tävlingen om forskningsfinansieringen.

Lektor Terhi Ainiala kan inte lova en framtid för unga forskare
Bildtext Lektor Terhi Ainiala befarar att allt färre unga vill doktorera
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

Hon har inga goda nyheter åt sina unga studenter som vill forska. Hon berättar att hon genast gör klart för aspirerande doktorander att varken hon eller universitetet kan lova någonting. Lyckas doktoranderna ordna finansiering och doktorera finns det sannolikt ändå inte någon framtid vid universitetet.

– Det finns inga garantier för att det finns jobb vid universitet för nyblivna doktorer. Det är ett iskallt budskap men det är bättre att vara ärlig, säger Ainiala.

Hon misstänker att skara som känner en passion för forskning och är villiga att doktorera trots de osäkra förhållanden kommer att minska drastiskt under de kommande åren.

Läs också: Vetenskaplig publicering är stor business

Spotlight sänds i Yle Fem tisdag 20.10 klockan 20
På Arenan måndag 19.10 klockan 20.