Allt du behöver veta om källkritik på nätet
Internet är fullt av skatter, men också mycket som vi inte ska lita på. Eftersom informationsflödet är så enormt är det ytterst viktigt att vara kritisk mot det vi möter.
Isabella Holm som jobbar för organisationen Sällskapet för mediefostran berättar om den källkritiska metoden som man kan använda för att ta reda på om en källa är trovärdig. Hur utvecklades den källkritiska metoden?
| Primärkälla Mest trovärdig. En källa som är knuten till den ursprungliga händelsen, till exempel en person som berättar om något den själv varit med om. |
| Sekundärkälla Återger, utvecklar, kommenterar eller kritiserar något en primärkälla har meddelat. Inte lika trovärdig som en primärkälla, men kan öka sin trovärdighet genom att sammanställa information från olika källor i syfte att redovisa olika vinklar på samma fakta. |
| Tredjepartskälla En källa som återger det som en sekundärkälla har meddelat. |
Det gäller alltså att förstå skillnaden mellan primär- och sekundärkälla. Inom källkritiken anses en förstahandskälla eller en primärkälla vara mer trovärdig för att den är oberoende av andra källor. Sekundärkällor är mindre trovärdiga eftersom de bygger på hörsägen eller primära källor. När man i praktiken ska granska en källa så gäller det att ställa frågor till sin källa.
Fyra viktiga frågor
Är källan sann eller falsk?
Vem står bakom källan och vilka är deras intressen? Är det en beroende källa?
Är källan aktuell? Kolla datumet!
Är det en källa som påstår något annat än de flesta andra källor? Varför?
När man vill granska en källa gäller det också att känna till olika slags medieinnehåll. Isabella Holm påpekar att till exempel en journalistisk text, ett blogginlägg eller en video på Youtube borde granskas på sitt eget sätt i sin kontext.
Hur blir man själv en bra källa?
Om man själv publicera någonting på nätet som man vill att någon annan kan ha nytta av så lönar det sig att tydligt hänvisa varifrån man fått sin information och länka till sina källor. Förutom det så är det också viktigt att man är öppen och berättar om man har en egen agenda eller något specialintresse. Om man är öppen mot sin publik så vet läsarna också hur de ska läsa en. En bra källa ger så mycket information som möjligt om sig och vilseleder inte sina läsare.
Många utmaningar med källkritik på nätet
Informationsflödet på internet är oerhört stort, vilket betyder att det är väldigt svårt att filtrera just den information man söker och hitta någonting som är pålitligt. Isabella Holm påpekar att man måste orka gräva ganska mycket, fastän det kan kännas hemskt frustrerande ibland. Det finns ingen annan väg än det om man vill hitta säkra källor.
Vad kan brist på källkritik leda till?
Isabella Holm tycker att en värld utan källkritik är en skrämmande värld. Det finns massor med agendor på internet. Det är lätt att spela på känslor, sprida propaganda och skrämselretorik. Därför är det väldigt viktigt att man tänker sig för innan man delar information på nätet.
Falska nyheter sprids snabbt på nätet
Journalister och historiker är de två yrkesgrupperna som har särskilt stor användning för källkritik. För journalisterna är risken för att göra misstag större eftersom nyhetsjournalistiken har blivit så snabb. Nyheter hinner ibland sprida sig innan journalisten har hunnit granska källorna riktigt ordentligt.
På nätet finns också satirtidningar som The Onion eller Lehti Lehti som vrider aktuella nyheter och ämnen till något helt absurt. Satirtidningars påhittade nyheter brukar ibland sprida sig på nätet som om de vore riktiga nyheter.
Uppgift: Skriv en satirnyhet
Bekanta dig med satirtidningarna Dagens Svenskbladet, Lehti lehti eller The Onion. Skriv sedan en egen satirnyhet. Hitta en nyhetstext på svenska.yle.fi eller på någon annan webbsida och ändra på nyheten så att den inte längre stämmer. Försök sedan parvis avslöja varandras lögner.
Länktips
Mediekunskapsrelaterat material på svenska. Mediekunskap.fi
Tips från Facebook och Surfa lugnt. Tänk dig för innan du delar
UR:s program för elever i grundskolans årskurserna 4-6. Är det sant?: Källkritik
Internetstiftelsen i Sverige. Källkritik på internet
Om terrordåden i Paris och behovet av källkritik ( på norska)
Källor:
Intervju: Isabella Holm, Sällskapet för mediefostran
Bok: Thurén Torsten (2005), Källkritik, Stockholm, Liber
Elektroniska källor: Källkritik på internet, IIS (Internetstiftelsen i Sverige)
Foton: Ryan McGuire/Gratisography, Serge Bee/Ultra HD Wallpapers, Viktor Hanacek/Picjumbo, Teresa Boardman/Flickr, Marco Cortese/Flickr, Stefan Steinbauer/Ultra HD Wallpapers
Videomaterial:Yles arkiv
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
