Nu vill The Moniker göra allting själv

Veckans gästartist i På resande not har slagit igenom två gånger i Sverige: första gången då han 2007 tävlade under eget namn i Idol, sedan när han 2011 kom trea i Melodifestivalen under pseudonymen The Moniker. "Oh My God!" var en färgsprakande glädjeexplosion till låt som blev en stor hit, trots att den tog sig till final först via Andra Chansen.

- Jag skrev låten redan 2004 och då var jag allt annat än glad, berättar The Moniker vars namn utanför scenen är Daniel Karlsson.

- Jag satt hemma hos min mamma och skrev sorgsna låtar. Min far hade gått bort ett år innan och jag hade en ganska mörk period. Jag satt vid pianot och gnällde högt över hur sorgsna alla mina låtar var, då mamma ropade från köket: "Skriv en glad låt, då!"

- Det tog bara en kvart eller så och sedan var hela låten färdig. Den bara kom, jag behövde bara ändra lite i texten efteråt. Sedan blev den liggande i sju år hemma i byrålådan. Jag tänkte faktiskt att den nog skulle visa sig bra att ha någon gång.

- Jag var med i Idol 2007 och levde något år på det innan det blev svårare att få jobb igen. Då kom jag ihåg "Oh My God!" och tänkte att man kanske skulle skicka in den till Melodifestivalen och se vad mister Christer Björkman tyckte om den. Tur att mamma sa åt mig att skriva en glad låt, säger The Moniker och ler.

Idag producerar The Moniker sin egen musik och ger ut allting på eget bolag.

- Jag har inget kontrollbehov när det gäller andra saker men just när det gäller musik vill jag ha översikt över allt. Även om det jag gör skulle bli sämre av att jag gör allt själv så är det ändå mitt, och det känns bra.

- Ibland skickar andra låtskrivare någonting till mig och säger att den eller den låten skulle passa mig bra, men det gör de ju inte. Jag är inte den typen av artist som ställer mig och sjunger någon annans låtar. Inget fel i att vara en sådan artist, men jag är inte sån. Det är mina ord och toner som ska fram, det är de som är huvudsaken.

- Med min nya skiva så gav jag ut en låt i taget, en varannan vecka, istället för att släppa hela skivan med en gång. Ingen har tålamod att lyssna igenom en hel platta längre. Genom att ge publiken en låt i taget så behövde de bara lyssna i tre minuter åt gången.

- Det var roligare förr när man gjorde konceptalbum där alla låtarna hängde ihop, men intresset för sådant har nog sjunkit. Allt har väl sin tid, kanske.

Får vi se dig på nytt i Melodifestivalen?

- Man ska aldrig säga aldrig. Efter "Oh My God!" tänkte jag hålla uppe med tävlandet i ett par år men istället så hoppade jag på tåget direkt året efter. Och kom SIST i min semifinal. Så kan det gå.

- Men det är ju häftigare att komma sist än att komma någonstans i mitten! Det är jag, Loa Falkman och Magnus Uggla i samma klubb, liksom.

- Sedan gäller det ju att de som väljer ut låtarna vill ha mig med. Båda gångerna jag var med hade jag en kul resa, som en enda lång fest där man inte tänkte så väldigt mycket på att det var en tävling.

- När jag var yngre älskade jag Melodifestivalen. När det var Tommy Nilsson och En dag och stor orkester, då satt jag och önskade att jag skulle få vara med. Jag önskar att de kunde ta tillbaka lite av det där gamla som jag älskade då. Men det är säkert bara för att jag är en bakåtsträvare, säger The Moniker glatt.

På resande not
Yle Fem lördagar kl 21:00