Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Grekerna vädjar till Europa: Hjälp oss med flyktingarna!

Från 2015
Klädkö på flyktingförläggningen Eleonas i Aten, Grekland.
Bildtext Flyktingar köar för kläder på flyktingförläggningen Eleonas i Aten, Grekland.
Bild: Yle/ AG Karlsson

Varje dag kommer 7 000 flyktingar till Grekland och landets resurser att ta hand om dem är mycket begränsade. Grekerna vädjar nu till Europa om solidaritet och gemensamt ansvar för flyktingarna.

Det är liv och rörelse vid barnens lekplats på flyktingförläggningen Eleonas i Aten i Grekland. En finländsk delegation på besök har med sig leksaker och andra förnödenheter och barnen kämpar om vem som ska få leksaksbilarna, blocken och kritorna.

En bit bort delas kläder ut till invånarna. Kön är lång och alla försöker få de bästa plaggen som finns för dagen.

Jafar, afghanistansk flykting på förläggningen Eleonas i Aten, Grekland.
Bildtext Jafar vill vidare till Tyskland, Sverige eller Finland.
Bild: Yle/ AG Karlsson

I övrigt känns det öde på förläggningen. Fönstren till barackerna öppnas en aning då någon går förbi och här och där sitter och ligger det människor i slitna kläder. De flesta ser trötta och apatiska ut.

- Krig, bomber, säger Jafar, en man i 25-årsåldern som går med på att tala med Yle Nyheters reporter.

Jafar talar dålig engelska, men han lyckas förklara att han flytt kriget i Afghanistan tillsammans med sin familj. Jafar kom till Grekland för ett par dagar sen tillsammans med sin fru, sina två barn och brodern samt broderns familj. De kom via Turkiet till ön Lesbos i Grekland.

Sina föräldrar tvingades de lämna i Iran då föräldrarna inte orkade gå längre.

Likt nästan alla andra som anländer till Grekland vill Jafar och hans familj inte stanna. De vill vidare norrut.

- Tyskland, Sverige eller Finland, räknar Jafar upp.

Resan kostar 1 000-2 000 dollar

Jafar vill inte tala om vem som hjälpt familjen att ta sig till Grekland, men det är uppenbart att de allra flesta som befinner sig på Eleonas haft att göra med människosmugglare.

Flyktingar på förläggningen Eleonas i Aten, Grekland
Bild: Yle/ AG Karlsson

De grekiska myndigheterna uppskattar att en resa från Turkiet till någon av de grekiska öarna kostar mellan 1 000 och 2 000 dollar per person.

Verksamheten är cynisk och ett människoliv har inte stort värde för smugglarna. Båtarna är överfulla och i uselt skick. Ofta sätts en flykting att styra båten, vilket gör det svårt att hålla någon ansvarig när kustbevakningen upptäcker båtarna.

Kustbevakningen chanslös

Strömmen av människor som kommer till Grekland har ökat explosionsartat i år. Varje dag dyker det upp 7 000 nya flyktingar på öarna i skärgården.

Grekland har allvarliga ekonomiska problem som inte underlättas av flyktingströmmen. Landet gör sitt bästa, men resurserna vill inte räcka till för att registrera och hjälpa alla.

Maria Stavropoulou, Ioannis Karageorgopoulos
Bildtext Maria Stavropoulou och Ioannis Karageorgopoulos.
Bild: Yle/ AG Karlsson

Konteramiral Ioannis Karageorgopoulos från kustbevakningen suckar djupt då han beskriver den hopplösa uppgifter att försöka bevaka en lång kustremsa och tusentals öar.

Karageorgopoulos vill också understryka att grekerna är ett solidariskt folk som vill hjälpa, inte sänka båtarna.

- Båtarna som de kommer i är i direkt katastrofalt skick. Ofta saknas flytvästar eftersom det då ryms fler människor i båtarna, räknar han upp.

Smugglarna har organiserat verksamheten så att många båtar startar samtidigt, vilket gör att kustbevakningen och det internationella samfundet inte kan ingripa på alla ställen samtidigt.

”Europa måsta ta sitt ansvar”

Den grekiska asylservicens chef Maria Stavropoulou sticker inte under stol med att flyktingarna vill vidare från Grekland. Hon anser att flyktingarna är ett sameuropeiskt problem, inte ett problem som bara Grekland eller Italien ska ta hand om.

AG Karlsson i Aten, Grekland.
Bildtext Yle Nyheters AG Karlsson i Aten.
Bild: Yle/ AG Karlsson

- Flyktingarna ser Europa som ett. Europa måste börja se sig som en gemensam zon dit människor kan komma och ansöka om asyl.

På kort sikt tror ingen att flyktingströmmarna kommer att avta. På lång sikt kan man arbeta för att bekämpa orsakerna.

- Stoppa kriget i Syrien! Säg till era politiker att jobba för det, säger Daniil Esdras, chef för IOM, den internationella organisationen för migration i Aten.

Diskussion om artikeln