Birgitta Höglund: Elever med särskilda begåvningar bör uppmärksammas

I Finland har vi länge jobbat för att skapa "En skola för alla", med utgångspunkt i internationella överenskommelser.

Grundpelaren är att vår grundläggande utbildning ska vara tillgänglig för alla barn. Barnen har rätt att gå i skola i sin egen närskola tillsammans med sina kamrater från näromgivningen, skriver gästkolumnisten Birgitta Höglund.

En skola för alla har under många år inneburit ett intensivt och målinriktat arbete för att inkludera elever med funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter i allmänundervisningen och det arbetet fortgår.

Alla barns rätt att få vara just som man är och att få hjälp när man behöver det ligger också stadigt förankrad i utbildningslagstiftningen i Finland.

Vi har under årens lopp blivit allt bättre på att inkludera barn med olika slags svårigheter i våra skolor. Gruppen barn med särskild begåvning har dock inte omfattats av det idoga arbetet med att möta alla elever som de unika individer de är.

Alla ska ha samma rätt

Men om våra skolor ska kunna bli inkluderande skolor som möter alla elevers behov, kan ingen tillåtas falla utanför begreppet "alla". Även de särskilt begåvade eleverna har rätt att få stöd och utmaningar i skolan.

Alla elever ska ha möjlighet till undervisning enligt sina förutsättningar oberoende av skola. Med dagens teknik är det möjligt att också ge elever i småskolor denna möjlighet till lärande.

Särskilt begåvade elever utmanar skolan

En särskilt begåvad elev kan beskrivas ha en ovanligt bra förmåga till lärande, inom ett eller flera områden. Eleven förvånar kontinuerligt, såväl i skolan som i vardagslivet, både med sina kunskaper och i sitt sätt att tillämpa dem.

De är ofta intensivt nyfikna, kreativa och självständiga och dras till komplext lärande. Vidare är de ofta kritiska och ifrågasättande och känner starkt för rättvisa. Dessa egenskaper framträder vanligen, men inte nödvändigtvis, i tidig ålder.

Särskilt begåvade barn ligger vanligtvis framom sina jämnåriga inom minst ett ämnesområde. De har ett snabbt inlärningstempo och behöver få eller inga repetitioner för att ta till sig ny kunskap. De tycker om att diskutera och kan ibland upplevas som omständiga.

Särskilt begåvade elever behöver ett stort och riktat stöd inom skolan. Är inte undervisningen stimulerande kan de bli ifrågasättande eller utåtagerande. Särskilt begåvade trivs därför inte alltid i skolan, tyvärr. Men med rätt stöd kan deras potential tas till vara och deras skoltid blir positiv.

Motivationsproblem

Bara en del av de särskilt begåvade barnen visar sina förmågor genom skolprestationer. Motivationsproblem är vanliga eftersom man ofta redan kan det stoff som behandlas i ämnet, eller förstår det vid första genomgången.

Särskilt begåvade barn kan ha svårt att stå ut med repetitioner och vägra att göra "mer av samma". Utan utmaningar finns det en risk för att eleven "slocknar" eller börjar ägna tiden åt annat, till exempel dagdrömmar eller att vandra runt och prata med (störa) andra.

Ibland kan också en "jag kan redan allt och behöver inte öva"-attityd leda till bristande grundkunskaper. I värsta fall kan ändlösa år utan utmaningar leda till underprestationer och drop-out.

Elever med särskilda begåvningar har stor potential och kan ge skolan mycket tillbaka. Men de känner sig ofta missförstådda i skolan.

Den sociala situationen kan vara svår

Den sociala situationen i skolan kan vara jobbig för särskilt begåvade barn. Det kan vara svårt att hitta vänner eftersom det begåvade barnet på många sätt skiljer sig från sina jämnåriga klasskamrater.

Särskilt begåvade barn har ofta en stor empatisk förmåga och ett stort behov av umgänge med andra. De väljer vanligen att umgås med äldre barn eller med vuxna eftersom jämnåriga barn inte tänker och resonerar på samma sätt som de själva gör.

Barn som inte blir förstådda eller får liten eller ingen uppmärksamhet för sina förmågor känner ett utanförskap. En del underpresterar för att passa in socialt, för att accepteras av kamrater och av lärare.

Finns i alla skolor

Vi har inte någon egentlig tradition att ordna undervisningen på något särskilt sätt för barn med särskild begåvning. Men särskilt begåvade barn finns i alla skolor och kan utmana lärare både kunskapsmässigt och i diskussioner.

De behöver utmaningar för att få lära sig nytt, möta motstånd och bygga upp en fungerande studieteknik. Särskilt begåvade elever behöver stoff riktat mot deras behov, tid för att utveckla sina förmågor och djupa intressen och grupperingar som ger möjlighet att möta intellektuellt jämnåriga.

Flexibilitet och differentiering i undervisningen behövs för att hålla uppe (elevernas) barnens motivation.

De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina egna styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Finland behöver alla förmågor

Dagens och morgondagens Finland behöver alla förmågor och därför skall vi uppmärksamma och stöda alla elever i en skola för alla. Mycket är möjligt utan att ständigt hänvisa till brist på resurser.

Vi har en lärarutbildning på toppnivå, kommunerna utarbetar just nu sina läroplaner där man utgår från en kunskapssyn utgående från elevens styrkor och det egna lärandet.

Det är dags att i skolorna utveckla en verksamhetskultur som ger alla utrymme och även utveckla lärmiljöer som ger alla elever möjligheter till lärande. Det behöver vårt land, vår region och våra kommuner!

Birgitta Höglund,
Skoldirektör i Vasa