Se de särbegåvade barnen

Också de barn som har en speciell begåvning eller en stark motivation borde få rätt stöd och utmaningar som passar dem. Inom den grundläggande utbildningen finns det sällan särskilda metoder eller resurser anpassade till dessa barn, trots att skolan enligt lag skall möta alla elevers individuella behov.

Men när är en elev särbegåvad då? Begreppet är svårdefinierat, och det väcker också känslor. Birgitta Höglund som är skoldirektör i Vasa har tillsammans med en arbetsgrupp jobbat ivrigt för att de särbegåvade barnen skall få den hjälp de behöver.

- Det är svårt med begreppen, men vi har stannat för att de elever som är extra motiverade, som har lätt att ta till sig och som befinner sig på en annan nivå än sina klasskamrater, kan anses vara särbegåvade, säger Höglund och poängterar att det finns en inofficiell check list som man kan kolla med ifall man tror att ens barn är särbegåvat.

- Om ett barn vet och kan ovanligt mycket för sin ålder och till exempel gillar att läsa mycket, kan det röra sig om en särbegåvning, säger Höglund.

Rädd för sin särbegåvning

Det är skillnad på hur särbegåvningen tar sig uttryck beroende på ålder. De äldre barnen kanske drar sig för att visa sin särbegåvning eftersom de är rädda för att sticka ut, medan det som är karaktäristiskt för de yngre barnen är att de är väldigt nyfikna, kreativa och ifrågasättande. De lär sig ofta tala tidigt och har större språkvokabulär än andra.

Höglund säger att barn med särbegåvning som inte får stimulans i skolan lätt kan bli rastlösa, oroliga och kanske till och med störa de andra i klassen eftersom de redan kan det som lärs ut.

- Man vill hemlighålla sin begåvning på grund av det sociala trycket, och risken finns att man till och med underpresterar, säger Höglund.

Många särbegåvade barn hoppar av skolan eftersom de aldrig fått det stöd eller de utmaningar de hade behövt.

Särbegåvning tar sig olika uttryck

Av vana tänker vi ofta på matematiskt begåvade elever då vi hör ordet särbegåvad. Men särbegåvningen kan finnas inom alla områden, och kan även vara inom ett mycket begränsat område. Till exempel finns det de som har lätt för språk, och dessa elever kan man hjälpa genom att ge en djupare förståelse av språket.

Det är lite tabubelagt att tala om särbegåvade barn, eftersom det kan tyckas elitistiskt, att man påstår att vissa barn är ”bättre” än andra. Det finns också en uppfattning om att dessa barn ju klarar sig och att man därför inte skall slösa resurser på dem.

- Enligt grundlagen skall skolan stöda alla och ta vara på deras styrkor. Detta gäller inte bara den stora massan och elever som har svårigheter i skolan. Om de särbegåvade barnen inte får den stimulans de behöver finns risken att de hoppar av skolan i något skede eftersom de inte tycker att de lär sig något, poängterar Höglund.

Särbegåvade barn en fin resurs

Det finns en uppskattning om att cirka 2-5 procent av eleverna kan anses vara särbegåvade. I skolan kan man stöda dessa barn genom att bredda deras kunskap eller att ge dem tilläggsuppgifter som är mera utmanande.

- Till exempel i Danmark har man i vissa fall accelererat undervisningen för dessa elever så att hen gått snabbare genom utbildningen. Det går också att tänka sig en mellanform av detta, säger Höglund.

Att ta hand om dessa barn och ge dem rätt undervisning tjänar också ett mer samhälleligt syfte.

- Finland behöver ju all kreativitet och företagsamhet som finns. Vi har inga naturresurser här, så det är via kunskap vi kan lyfta landet och barnen är ju vår framtid så varför inte se till att ta vara på de resurser vi då har, säger Höglund.

Aktivt Svenskfinland

Det finns även barn med diagnoser som till exempel Aspergers syndrom som kan ha en särbegåvning, och om dessa barn får den hjälp de behöver kan de vara en stor tillgång senare i arbetslivet.

Den arbetsgrupp som Höglund är aktiv i vill medvetandegöra utbildningspersonal om de särbegåvade barnen så att man kan stärka deras styrkor. Jämfört med övriga Norden ligger Finland något efter i detta avseende, men Vasa har tillsammans med Raseborg och Pedersöre bildat ett nätverk där man diskuterar dessa frågor.

- Men jag tror att en attitydförändring är på kommande, säger Höglund.

Trots att det inte går att ge en hundraprocentig beskrivning av vad en särbegåvning innebär, så är forskarna relativt överens om att begåvning är en kombination av arv och miljö.

Särbegåvad eller besvärlig?

Om en person är rent generellt begåvad, betyder det inte att hen är begåvad på alla områden, tvärtom har hen ofta svaga sidor också. Det särbegåvade barnet ligger vanligtvis framom sina jämnåriga inom minst ett betydande ämnesområde.

Särbegåvade barn kännetecknas också av de tycker om att diskutera och kan ibland anses vara ”omständiga” och ifrågasättande. De lär sig snabbt och ofta har deras klasskamrater svårt att förstå deras långa utläggningar då både resonemangs- och språknivån överstiger medeltalets.

Det kan leda till att barnet får en känsla av utanförskap och av att inte bli förstådd, vilket både föräldrar och skola kan underlätta genom att bli varse dessa barn speciella begåvningar.

Familjeliv: PODCAST Särbegåvade barn

Programmet är inte längre tillgängligt

.