Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Flyktingarna syns inte i Helsingfors budget

Uppdaterad 14.10.2015 12:45.
asylsökande utanför polishuset i böle,
Bildtext Mostfi Mohamed och Ali Mohamed är två flyktingar som kommit till Helsingfors under den senaste månaden.

Utgifterna för Helsingfors stad skenar i väg och staden klarar inte av produktivitetsmålet. Staden försöker nu minska på lånekostnaderna. Hur flyktingkrisen påverkar stadens budget är ännu oklart.

Stadsdirektörens budgetförslag för 2016 och ekonomiplanen för 2016-2018 offentliggjordes på onsdagen. När budgeten gjordes upp kände man inte till hur flyktingarna som anlänt till Helsingfors påverkar stadens ekonomi.

- Det är svårt att förutspå hur flyktingarna påverkar budgeten för nästa år. Det har inte lagts in i budgetförslaget, säger finansdirektör Tuula Saxholm.

Staten ersätter Helsingfors stad för kostnaderna för flyktingmottagningen, men de ökade utgifterna ska ändå godkännas i stadsfullmäktige.

- Tilläggskostnaderna behandlas i fullmäktige före årsskiftet, säger Saxholm.

Men de flyktingar som kommer hit påverkar också arbets- och bostadssituationen och hela befolkningsprognosen. Har ni tagit det i beaktande?

- Så länge som de söker om asyl inverkar de inte på stadens budget. Först om några år blir det till exempel aktuellt att se till bostadsbehovet för flyktingarna.

22 800 flyktingar har enligt Migrationsverket anlänt till Finland i år och åtminstone en fjärdedel beräknas ha kommit till Helsingfors.

Mindre pengar till utbildningsverket

Antalet invånare i Helsingfors beräknas öka med 7 500 i år och i slutet av året ska det finnas ungefär 628 000 helsingforsare.

Staden har ett produktivitetsmål som går ut på att ökningen av utgifterna ska motsvara ökningen av invånarmängden minus 1 procent årligen. För i år ser målet inte ut att nås eftersom utgifterna ser ut att öka med 3,3 procent.

I budgetförslaget står att för staden ska nå det produktivitetsmål som fullmäktige slagit fast krävs besparingar i slutet av fullmäktigeperioden, som alltså avslutas 2017.

Staden går inte in för en höjning av kommunalskatten som också nästa år ligger på 18,5 procent, vilket är lägre än landets genomsnitt 19,84 procent.

Utbildningsverket får klara sig med mindre pengar nästa år. Enligt förslaget är verkets budget nästa år 675 miljoner euro medan verket i år ser ut att använda 682 miljoner.

Staden ska ta mindre lån

I budgetförslaget talas istället om att lånestocken ska minska. Lånesumman har mer än fördubblats sedan 2008. I slutet av det här året har staden lån för 1,7 miljarder euro, vilket är 2 794 euro per invånare.

För att bromsa skuldsättningen ska staden finansiera investeringar med interna medel och genom att sälja fast egendom.

Under tidigare år har vinsten från Helsingfors Energi balanserat stadens ekonomi. Men energibolaget som numera heter Helen Ab är nu ett aktiebolag och vinsten betalas som utdelning.

Det här sker för första gången nästa år. Det här betyder att resultatet för stadskoncernen kommer att vara sämre i år än tidigare år.

Helsingfors utgifter 2016.

Investeringar i Fiskehamnen och Kronbergsstranden

Utgifterna för Helsingfors stad 2016 beräknas vara 4,7 miljarder euro.

Största delen eller 2,17 miljarder går till social- och hälsovården. Därefter följer utbildningsverket och byggnads- och miljöväsendet när det gäller vart största delen av pengarna går.

De största investeringarna under 2016 kommer att vara byggandet i Fiskehamnen för 18 miljoner euro, i Kronbergsstranden för 11,5 miljoner och i Västra hamnen för 11,5 miljoner euro.

Helsingfors stads trafikverk ska investera i nya metrovagnar under 2016 till 2018 för 94 miljoner euro. Sammanlagt gör staden investeringar för 680 miljoner euro nästa år.

Budgeten ska nu behandlas av politikerna. Stadsfullmäktige antas godkänna nästa års budget den 25 november.

Helsingfors investeringar 2016.