För Matilda är matematik en lek

Matildas mamma Katarina Westeren-Hagnäs säger att Matildas matematisk-naturvetenskapliga begåvning märktes tidigt, men föräldrarna tänkte inte så mycket på att det var något speciellt med det.

- Matilda är vårt första barn, så vi tänkte bara att alla barn var som hon. Men i något skede då hon var liten så märkte vi att hon löste saker så väldigt fort, säger Katarina.

Det var i lågstadiet som Matilda själv förstod att hon hade ovanligt lätt för matematik, eftersom hon alltid fick fulla poäng i proven medan klasskamraternas vitsord pendlade.

- Då proven skulle delas ut och läraren sade att någon hade fått allt rätt så ropade alltid alla ”Matilda!”, säger Matilda.

Mamma Katarina beskriver Matilda som nyfiken och öppen samt att hon har ovanligt lätt för huvudräkning.

- Då något skall räknas ut gör Matilda det i huvudet, vi hinner inte ens ta fram miniräknaren, säger Katarina.

Tråkigt i längden

Att Matilda faktiskt var särbegåvad började så småningom komma fram i lågstadiet.

- Till exempel i utvecklingssamtalen betonads det hur duktig hon var på matte och vi såg ju också det i proven och på betyget, säger Katarina.

Matilda tycker att den matematik de har i skolan är alldeles för lätt, vilket gör att det blir ganska tråkigt för Matilda i längden.

- Vi går igenom samma sak typ tre gånger, och jag lär mig på första. Sedan skall man räkna en massa likadana uppgifter, och det känns onödigt eftersom det redan fastnat för mig, säger hon.

Att Matilda är särbegåvad i matematik och naturvetenskapliga ämnen tas inte i särskilt beaktande i skolan, men Matilda önskar att hon kunde få lite svårare uppgifter.

- En mattelärare brukar ibland komma fram till mig på timmarna och prata olika ”mattesaker”, och det är roligt, säger Matilda.

I klassen syns särbegåvningen närmast i det att klasskamraterna gärna vänder sig till Matilda för hjälp, men Matilda är noga med att poängtera att hon nog är som vilken tonåring som helst.

Helt vanlig tjej

Katarina vill betona att Matilda är en alldeles vanlig tonårstjej, och att familjen på intet sätt går omkring och tänker på att Matilda skulle ha en särskild begåvning.

- Men självklart är vi glada över att hon har lätt för sig och det är ju praktiskt med en dotter som kan räkna ut allt i huvudet, säger Katarina.

Det som är speciellt med Matilda är att hon har ett mycket starkt auditivt lärande. Då en lärare berättar något så fastnar det på en gång, också i den bemärkelsen att hon förstår innebörden och betydelsen av det som sagts. Andra måste lyssna, repetera, läsa på och sträcka under för att minnas.

Har då Katarina känt att det är tabu att tala om att man har ett särbegåvat barn?

- Det finns så många olika slags begåvningar idag i arbetslivet, och det finns olika saker att vara duktig på. Någon kanske talar om sitt barn som är bra på fotboll, någon annan om något annat. Så jag tycker att det mera är så att man gläds tillsammans, att allt kunnande idag är viktigt, säger Katarina.

Var kreativ i stödjandet

Hur kan man då stöda sitt barn ifall man märker att hen har en särbegåvning?

- I vårt fall kan vi inte stöda Matilda i den meningen att vi skulle kunna lära henne något nytt eftersom vi inte har sådana matematiska kunskaper, säger Katarina.

Men hon tipsar om att man som förälder kan ha ögon och öron öppna och nämna om man sett eller hört något om det som barnet är särbegåvat i, eller så kan man till exempel fråga och diskutera.

- I vårt fall har vi också besökt ett teknikcenter i Umeå eftersom vi vet att Matilda uppskattar det, säger Katarina.

Matilda själv har en klar åsikt om vad man kan göra för att stöda.

- Låt barnen utforska världen också utanför skolan, säger Matilda.
Och framtidsplanerna då, vad vill Matilda bli då hon blir stor?

- Egentligen är jag inte så hemskt intresserad av det här som jag har lätt för, jag skulle helst ägna mig åt skådespeleri eller film som vuxen, säger Matilda.