Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Helsingforsare - hit går dina skattepengar!

Uppdaterad 15.10.2015 13:01.
Inkomsttagare

Över 5 000 euro årligen. Det här beräknas höginkomsttagare i Helsingfors finansiera stadens social- och hälsovård med. Yles uträkning visar hur olika inkomsttagare med kommunalskatten finansierar stadens verksamhet.

De som tjänar mindre än 15 000 euro per år räknas som låginkomsttagare och i Helsingfors finns 146 000 personer med den här inkomstnivån. Medianinkomsten är 27 000 euro per år, det vill säga det finns lika många som tjänar mer och lika många som tjänar mindre än det. Gränsen för höginkomsttagare är 80 000 euro per år och i Helsingfors finns 27 500 höginkomsttagare.

Utgående från budgetförslaget för nästa år bad Yle skatteförvaltningen att räknat ut hur den betalda kommunalskatten fördelas för tre olika inkomsttagare.

Grafik.

Budgeten består av kostnader för hälsostationer, socialvård och utkomsstöd. Dessutom betalas kostnaderna för specialsjukvården till HNS härifrån.

Grafik.

Till verket hör de svenska daghemmen, grundskolorna, gymnasierna och yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto och vuxeninstitutet Stadin aikuisopisto.

Grafik.

Med budgeten finansieras den finskspråkiga dagvården och förskoleundervisningen.

Grafik.

Bygger och har hand om gator, parker och offentliga byggnader.

Fotnot: Uträkningen baseras på att om till exempel 14 procent av utgifterna går till utbildningsverket går också 14 procent av kommunalskatten som en helsingforsare betalar till utbildningsverket. Uträkningen är grov och riktgivande. Det här beror på intäkternas allmänna täckning. Hälften av intäkterna kommer från kommunalskatten. Alla intäkterna samlas ändå i en gemensam pott därifrån utgifterna tas. Staden specificerar inte om utbildningsverkets utgifter betalas med kommunalskatt eller övriga avgifter.

Uträkningen är snedvriden också eftersom stadens intäkter också ska finansiera investeringarna. 2016 är stadens intäkter ungefär 5 miljarder euro, utgifter 4,7 miljarder och investeringar (utan affärsverkens investeringar) 0,5 miljarder euro. Gapet ska finansieras med lån.