Alla säger inte "Välkommen till Åland"

Ett tiotal händer lyfts när lektor Cecilia Hagman frågar vem som skulle gå och rösta. Eleverna i klass 1 på Ålands lyceum är för unga för att ha rösträtt, men kunskapen om de invecklade åländska specialförhållandena verkar vara stor. Flyktingkatastrofen har nått också Åland.

Det åländska lagtinget kan inte bestämma om utrikespolitik, skatter och tull eller asylmottagning, men på många andra sätt fungerar det åländska lagtinget och landskapsregeringen på samma sätt som i riket.

Valdeltagande på Åland brukar röra sig över 60 procent och i år är valet speciellt. Kampanjen verkar vara aktiv när det gäller affischer och synlighet i de två lokaltidningarna. Men det här är årets andra val. I våras bytte man ut sin riksdagsman. Valtröttheten kan ta ut sin rätt.

Flera nya partier i åländsk politik

Tillsvidare måste 16-åringarna i Ålands lyceum nöja sig med att ha åsikter, men inte kunna rösta. I en handuppräckning är det många som kunde tänka sig att rösta på liberaler och centern, någon på det nysammanslagna partiet Moderat Samling.

Men varken Obunden Samling, Ålands framtid, Socialdemokraterna eller de nya partierna Åländsk demokrati och Hållbart initiativ får några händer i luften i den här klassen.

Kamp om att bli störst - och komma in

De stora partierna torde förbli stora i söndagens val, men vem som blir störst är oklart. Det är mycket osäkert om socialdemokraterna kan återerövra posten som regeringsledare, lantråd.

Det är också i högsta grad osäkert om det nya flyktingkritiska partiet Åländsk demokrati lyckas komma in i Lagtinget. Många befarar det.

- Det beror på om det finns många män med dålig självkänsla som röstar på dem, muttrar socialdemokraten Barbro Sundback.

Det mesta går bra på Åland, så flyktingarna kan inte beskyllas för någonting, påpekar många flyktingvänner. Dessutom finns det på sin höjd ett hundratal personer som kommit som flyktingar till Åland.

Noll flyktingar - mot mångkultur

Åländsk demokrati talar i praktiken för att inte ta några kvotflyktingar till Åland, i synnerhet inte från vad man kallar "riskländer".

Socialdemokraterna är de som klarast har tagit ställning för fler flyktingar – det finns redan beslut om det i Mariehamn.

Åländsk demokrati föddes som motpol till de partier som "blåögt sjunger mångkulturens lovsång”. Partigrundaren Stephan Toivonen vill inte ha ett sociologiskt experiment för att se var gränsen går, med ett visst antal flyktingar. Därför är det bäst att ta noll.

- Vi kan justera upp antalet senare, men har vi tagit in dem kan vi inte sända hem dem och säga att ”nu måste ni tillbaka, det blev för mycket invandring”.

Toivonen vill gärna hjälpa flyktingar, men de behöver inte komma till Åland.

- Vi är inte rasister, men kritiska till den planerade flyktingpolitiken på Åland. Flyktingkritiska är vi inte heller, inte kritiska till människorna, men den politik de åländska partierna vill föra.

Stephan Toivonen önskar inte mångkultur.

- Vill jag se andra kulturer kan jag resa bort några veckor, och sedan komma hem till trygga Åland. Vill vi värna om vårt landskaps särart måste vi göra så, anser Stephan Toivonen och hans nya parti.

Näringslivet vill dubblera för marknadens skull

Också näringslivet har gått ut i debatten om flyktingarna. I en insändare i lokaltidningarna skrev ett sextiotal företagsledare att de vill markera för invandring och flyktingmottagning. Ett motsatt synsätt försvårar för det åländska näringslivet. Ålands befolkning borde öka betydligt, befolkningen kunde gärna dubbleras, enligt näringslivet.

De flesta som flyttar till Åland kommer från Sverige och Finland, men det kunde behövas mer invandring utifrån för att bredda Ålands kultur- och erfarenhetsbas, skriver de åländska direktörerna.

- Det är bra med så många folkslag och nationalitetsursprung som möjligt, för att stärka vår framtida konkurrenskraft. Det ökar kontaktnätet i världen och marknaden för åländska produkter, enligt det åländska näringslivet.

Gunell: Åland bör ta sitt ansvar

Det socialdemokratiska lantrådet, Camilla Gunell, är inne på samma bana som näringslivet gällande inflyttningen.

- För mig är det omöjligt att förstå att man kan gå till val med en fråga och det är nej till flyktingar. Detta i ett läge där Åland och Finland behöver inflyttning, fler som blir delaktiga i vår arbetsmarknad. Det är nästan en ödesfråga för Åland att få mer mänskor hit, säger Gunell.

Hur många som ryms på Åland vill Gunell inte säga, kommunerna måste bestämma om mottagandet av flyktingarna. Hon vill att Åland tar sitt ansvar och sin andel av Finlands flyktingkvot.

- Vi är också en rik och stark region i landet, som klarar ett sådant åtagande, säger socialdemokraten Gunell.