Nordirland: Terrorgrupperna finns kvar
Terrorgrupperna finns kvar men de är till ”en varierande grad engagerade i fredsprocessen” i Nordirland.
På tisdagen presenterade den brittiske ministern med särskilt ansvar för Nordirland, Theresa Villiers, en rapport om de olika terrorgruppernas eller paramilitära gruppernas vara eller icke-vara i Nordirland.
Frågan gav upphov till en parlamentarisk kris tidigare i höst då alla ministrar förutom en av de ministrar som representerar de unionistiska pro-brittiska partierna lämnade samlingsregeringen på grund av att de ansåg att fredsavtalet brutits.
- Samtliga paramilitära grupper som existerade under oroligheterna finns kvar, och majoriteten av dem är fortfarande organiserade efter militära strukturer, sade Villiers då hon presenterade resultaten på tisdagen.
Villiers tillsatte en kommission efter att IRA-medlemmen Kevin McGuigan mördades i Belfast och IRA-medlemmar misstänktes ligga bakom dådet. Detta skulle innebära ett brott av den vapenvila utlyste år 1997 som senare utarbetades till fredsavtalet följande år. IRA meddelade att organisationen lägger ned sin verksamhet och upphör att existera år 2005.
Ministrarna i de unionistiska eller pro-brittiska partierna har meddelat att de återvänder till förhandlingsbordet efter att resultaten i kommissionens rapport presenterats.
IRA:s arméråd står kvar
Den färska rapporten slår fast att det högsta beslutande organet inom irländska republikanska armén IRA, det så kallade militärrådet eller Army Council, fortfarande finns kvar och är aktivt.
Rapporten hävdar också att organet påverkar de beslut som fattas i partiet Sinn Fein, som ofta kallats IRA:s politiska flygel.
Sinn Féin-profilen och vice försteministern i Nordirland, Martin McGuinness, anser att uppgifterna i rapporten inte stämmer och att IRA ”har lämnat scenen”.
- Sinn Fein är den enda irländsk-republikanska organisationen som deltar i fredsprocessen, i demokratisk politik och politisk aktivism. Vi tar inte order från någon, sade McGuinness till The Guardian.
Däremot lyder bedömningen att organets verksamhet går ut på politisk påverkan. Rapporten hävdar också att IRA inte längre aktivt rekryterar nya medlemmar och att ledarskapet i organisationen har bundit sig till fredliga metoder.
Våldsdåd inte sannolika
Förutom IRA undersöktes också de övriga paramilitära organisationerna som varit aktiva under oroligheterna i Nordirland, både de irländsk republikanska grupperingarna och de pro-brittiska lojalistiska beväpnade grupperna.
Det rör sig om lojalistiska eller probrittiska UDA (Ulster Defense Association), UVF (Ulster Volunteer Force) och dess täckmantelorganisation Red Hand Commando (RHC) , samt irländsk-republikanska Irish National Liberation Army (INLA).
Slutsatsen lyder att även om de paramilitära grupper som skrivit under fredsavtalet inte planerar våldsdåd eller har kapacitet att utföra våldsdåd på den skala som kännetecknade tiden för då oroligheterna var som värst, finns det fortfarande individer i grupperna som kan utgöra ett hot mot säkerheten.
Rapporten slår också fast att det största hotet kommer från de små irländsk-republikanska grupperingar som motsätter sig fredsprocessen. Det rör sig om organisationer som Real IRA och Continuity IRA som begår sporadiska våldsdåd.
Kommissionens rapport tyder på att det är osannolikt att Nordirland skulle återvända till en tid av våldsamheter som kännetecknade tiden mellan 1970- och 1990-talet men att det fortfarande finns organisationer som är kapabla till våld.
Över 3 500 människor dödades under de oroligheter som utspelade sig på Nordirland från och med slutet av 1960-talet.
