Stockholmsskola har koll på näthatet

På Tullgårdsskolan i Stockholm förekommer ytterst lite nätmobbning och nättrakasserier. Det säger skolans rektor, Anna Magnusson, utan att tveka. Varje månad svarar elever på en enkät med frågor om bland annat nätmobbning. Framkommer det problem tar personalen på skolan genast tag i saken.

Tullgårdsskolan är en kommunal grundskola med omkring 360 elever från förskola till årskurs 6.

Mobbning förebyggs i klassrummen

Tullgårdsskolan har en tydlig IT-plan för eleverna. Där kommer det fram vilken IT-kunskap de ska få i skolan.

- I planen ingår också att jobba med kritiskt granskande och kritiskt tänkande kring nätet och sociala medier. Så för oss handlar förebyggande av nätmobbning om en pedagogisk diskussion som pågår i klassrummen, säger Anna Magnusson.

Månadsbarometern är ett sätt att ha koll på vad som händer i elevernas värld. Varje månad svarar eleverna på en enkät. Förutom frågor om trivsel och trygghet handlar det också om nätmobbning.

Skulle det komma fram att en elev på Tullgårdsskolan blir kränkt på nätet, är det viktigt att genast ta itu med frågan.

- Man måste synliggöra frågan och fundera på vad vi ska göra åt saken. Och man måste involvera eleverna. Det är inte jag som vuxen som har bästa svaret på hur vi ska komma åt problem. Det har eleverna och då tar man itu med de här frågorna tillsammans i klassrummen, säger Magnusson.

Viktigt att fråga varför

På Tullgårdsskolan ser man lika allvarligt på nätkränkningar som vilken typ av kränkning som helst. Det är förbjudet, konstaterar Magnusson med skärpa i rösten.

Finns det bevis, till exempel en skärmdump av skriverier eller foton, görs alltid en polisanmälan.

- Men det räcker inte att göra en polisanmälning och säga ”ajabaja”. Jag är också intresserad av varför en människa gör som den gör. Så diskussionen om varför man mobbar och hur mobbaren mår måste fortsätta. Förövaren mår ju inte heller något vidare och det måste man arbeta med parallellt, säger Anna Magnusson.

Vuxenvärlden sticker huvudet i sanden

Enligt Magnusson finns det en uppfattning i samhället att det förekommer väldigt mycket nätmobbning. Men samtidgit står många vuxna lite på sidan om.

- Det finns kanske inte det där genuina intresset att gå in i de sociala medierna och verkligen ta reda på vad som händer, hur de unga pratar med och om varandra där. Vi sticker huvudet i sanden. Och då kan vi inte komma åt problem med nättrakasserier. Det blir inte trovärdigt om vi bara tycker och tänker, utan att riktigt på riktigt engagerar oss, säger Magnusson.