Så kan en psykos uppstå

För lite sömn i samband med en livskris kan bli för mycket för hjärnan att klara av. Utmattnings- eller reaktivpsykos är något som kan drabba vem som helst. Oddsen att tillfriska och förbli symptomfri efteråt är goda.

Strax efter att Jenny Lexheds son hade fått diagnosen autism, insjuknade Jenny själv i en reaktiv psykos. Hon var så engagerad och orolig över sin sons utveckling att hon sökte informtion om behandlingsmetoder dag som natt. Hon sov allt mindre och förlorade till sist greppet om verkligheten.

Ordet psykos kommer från grekiskan och har två delar. "Psyke" betyder själ eller liv och –osis betyder abnormalt tillstånd. Definitionen av psykos är därmed att hjärnan befinner sig i ett abnormalt tillstånd. Inom psykologin används termen för att beteckna ett synnerligen allvarligt mentalt tillstånd.

Vad är en psykos?

Psykos innebär störd verklighetsuppfattning med symtom som vanföreställningar, hallucinationer och förvirring, även uppsplittrande tankar. Ett annat tecken till psykos är frånvaro av sjukdomsinsikt, man inser inte själv att man har en psykisk störning trots att tecknen är uppenbara för omgivningen.

”Det andra människor säger och gör tolkas annorlunda, ofta som att andra motarbetar en eller vill göra en illa. Man kan också känna sig styrd och kontrollerad, ibland även hotad och förföljd. Sådana tankar som saknar verklighetsgrund kallas vanföreställningar.”

Psykos är samlingsnamnet för en mängd psykiska störningar där den drabbades verklighetsuppfattning blir förändrad.

Varför blir man psykotisk?

Det finns ingen enkel förklaring till en psykos, man kan inte alltid hitta orsaken. Liksom vid kroppsliga sjukdomar finns det dock orsaker till varför man drabbas.

Oftast finns ett samspel mellan arv och miljö som bakomliggande orsak till sjukdomsutvecklingen. Det kan handla om en ärftlig sårbarhet i kombination med en svårighet, en traumatisk upplevelse eller ökade krav.

En psykos kan även utlösas om livssituationen någon gång är för belastande, till exempel vid för lite sömn i kombination med någon annan belastning, vid livskriser eller som en följd av alkohol- och narkotikamissbruk.

Alla kan i princip få något enstaka psykotiskt symtom i samband med svåra påfrestningar. Det behöver inte betyda att man har en psykossjukdom

Symtom på psykos

Hallucinationer och vanföreställningar är exempel på symtom vid en psykos. Hallucinationer innebär att personen kan höra, se eller känna sådant som inte finns. Därför kan den drabbade vara övertygad om att han eller hon är utsatt för förföljelse eller påverkan utifrån.

Vanföreställningar innebär att tolka det man upplever på ett sätt som inte stämmer med det man själv eller andra vanligen gör. På det viset kan den som ha hallucinationer där man till exempel känner en doft eller hör någon prata få vanföreställningar om att andra människor sprutat gas i ens lägenhet eller pratar illa om en.

Andra typer av övertygelser eller vanföreställningar kan handla om att till exempel föremål eller händelser får en speciell, ofta symbolisk, betydelse eller innebörd som blir påtaglig och verklig för den som är sjuk, men som andra inte förstår.

När man är psykotisk sägs man oftast sakna sjukdomsinsikt, det vill säga att man inte själv upplever sig som sjuk, inte håller med om andras beskrivning av ens beteende.

Detta ger ett, för omvärlden, märkligt beteende med svårigheter att fungera normalt. Förmågan att hantera sociala situationer sätts ur spel och vardagslivet blir ohållbart. Känslolivet blir kraftigt stört och kan växla mellan allt från ångest och depression till mani.

Hen kan inte förstå att upplevelserna är overkliga (för den som upplever dem är de i högsta grad verkliga) och känner att andra ljuger, luras eller bedrar. När man inte längre är psykotisk kan man se tillbaks på det man upplevt och då förstå att man varit sjuk.

Verkligheten på ett annorlunda sätt

Det finns olika typer av vanföreställningar. Alla är mer eller mindre förståeliga för den närmaste omgivningen.

Det kan till exempel vara att ens egna tankar och känslor är styrda av personer utifrån. Det kan handla om känslan av att vara övervakad, förföljd, lurad eller trakasserad. En psykotisk person kan uppfyllas av en känsla av att vara utvald, men hon kan lika gärna känna sig värdelös eller syndig.

En psykotisk person kan uppleva att hon har fått en radiomottagare monterad i hjärnan. Mottagarens meddelande styr hennes tankar och upplevelser.

Vanligt är också att normala saker, till exempel ett föremål, tolkas som att det har en speciell betydelse. Då kan ett meddelande på tv:n upplevas som en kod med ett budskap som är direkt riktat till den sjuke.

Talet kan också bli ologiskt och svårt att förstå för andra, man får så kallade uppluckrade associationer.

Olika typer av psykos

Det finns många olika definitioner av psykoser. En del har fått andra namn beroende av hur de orsakas t.ex. alkohol psykos medan andra definitioner beror på symtomen. Organisk psykos orsakas av yttre faktorer. Exempelvis någon form av kroppsskada eller p.g.a. droganvändning.

Postpartumpsykos är även känt som "förlossningspsykos" och drabbar mödrar i samband med barnafödande. Detta är en synnerligen allvarlig form av psykos som kräver akut behandling.

Manodepressiv psykos gör att patienten pendlar mellan depression och mani i allt snabbare takt. Till slut riskerar patienten helt att tappa fotfästet om sig själv och verkligheten. När så sker kan det resultera i ett psykotiskt tillstånd. Detta psykotiska tillstånd är också känt som bipolär psykos.

Cyklodid psykos är en vanlig benämning i norden, på vad som annars kallas för schitzoaffektiv psykos. Schizoaffektiv psykos är samlingsnamnet för en rad olika psykoser med inslag av schizofreni och affektiv störning, men kan också vara en psykos i sig. Affektiv psykos har som främsta symtom extrema svängningar i humöret och ett okontrollerbart känsloliv.

Reaktiv psykos är en så kallad godartad psykos och kan orsakas av tillfällig stress eller fysisk utmattning. Inte sällan kan reaktiv psykos uppstå i samband med ett dödsfall eller någon annan stor livskris. Anledningen till att denna typ betraktas som godartad är att prognosen är bra. Patienten har goda chanser att tillfriskna med hjälp av behandling och vila. Den här typen av psykos kallas också för akut psykos på grund av att den just kan utlösas av stark mental påfrestning som chock eller eller andra stora livskriser. Eller av en infektion eller intag av droger och alkohol (delirium).Patientens möjlighet till tillfrisknande är god.

Paranoid psykos är en betydligt allvarligare diagnos. Denna typ blir ofta varaktig och kan pågå mycket länge. Under paranoid psykos känner sig patienten bevakad, hotad och tror att personer är ute efter henne. I extrema fall kan den drabbade bli våldsam och gå till motattack mot sina inbillade fiender.

Kan kännas skamligt att bli galen

Minnena från psykosen finns dock kvar efter att personen blivit bättre. Efter att ha varit psykotisk är det många som blir deprimerade, känslan av att ha förlorat sig själv och sin världsuppfattning är sorglig och skrämmande.

Det kan därför vara viktigt för den drabbade att få tala med någon som kan ge råd och fakta om sjukdomen och om behandlingen.

Det kan kännas skamligt att ha varit psykotisk eftersom det kan upplevas som att man har förlorat förståndet. Det gör det svårt att själv acceptera och tala med andra om sina upplevelser, som kan vara mycket skrämmande.

Behandling av psykoser

Att snabbt få bra hjälp är nyckeln till tillfrisknande vid psykosbehandling. Oavsett form av psykos så är det inget någon kan hantera på egen hand. Det är viktigt att snabbt komma i kontakt med professionell läkarhjälp.

Uteblir behandlingen finns det stor risk att tillståndet förvärras och det kan bli bestående. Det finns också en risk att den drabbade skadar sig själv eller andra. Behandlingen beror på vilken typ av psykos det är frågan om.

Vid akut och kraftfull psykos kan det bli nödvändigt med tvångsvård i form av omhändertagande. I fall av långvarig psykos blir det aktuellt med medicinering, social färdighets träning och KBT (Kognitiv beteende terapi).

Källor:
Terveyskirjasto
Mielenterveystalo.fi
1177 Vårdguiden
Infoteket om funktionshinder
Psykoser.se