AfD och Pegida: Högerpopulistiska vindar i Tyskland

Flyktingpolitiken i Tyskland väcker allt mer motstånd bland tyskarna. Det här något som högerpopulisterna passar på att utnyttja.

- Populisterna upplevs som den enda verkliga oppositionen och därför får de mycket synlighet, säger den tyske politikforskaren Torsten Oppelland.

Till det yttre har Björn Höcke och Lutz Bachmann inte mycket gemensamt. Klädd i kostym och välartikulerad står Höcke och talar till sina AfD-anhängare, medan en mer slarvigt klädd Bachmann står lutad över sina anteckningar då han talar till sina Pegidaanhängare.

Men Höcke och Bachmann har också mycket gemensamt. De lyckas båda nå sina åhörare, som varje vecka samlas i tusental för att höra dem tala. Bachmann träffar sitt folk varje måndag i Dresden, Höcke de sina varje onsdag i Erfurt.

Mycket av vad Höcke och Bachmann säger låter också lika. Vi är folket. Beslutsfattarna lyssnar inte på oss. Regering och politiker förråder fosterlandet. Pressen ljuger. Utlänningar och asylsökande prioriteras på bekostnad av det egna folket.

Pegida och AfD står politiskt varandra nära. Då de övriga partierna har tagit avstånd och i ett senare skede också skarpt fördömt Pegida, har AfD hela tiden sökt kontakten med de så kallade bekymrade medborgarna.

Sätter sin prägel på debatten

I måndags samlades den främlingsfientliga Pegidarörelsen igen till en av sina demonstrationer i Dresden. Det som har blivit rutin var den här gången något speciellt. De över 15 000 Pegidaanhängarna på plats firade att man nu har protesterat i ett år..

Samtidigt är Pegida igen närvarande i den tyska debatten på ett sätt som man inte har varit på länge. I samband med att flyktingfrågan tar upp största delen av den tyska politiska debatten har Pegida och dess anhängare vaknat upp ur sin lilla dvala.

– Pegida och AfD har ett monopol på att utnyttja det obehag, den kritik och den rädsla som tycks finnas bland stora delar av befolkningen. De har inget politiskt ansvar att bära på och då alla etablerade partier dessutom oftast är av samma åsikt är de den enda egentliga oppositionen i landet för tillfället, säger Torsten Oppelland professor i statsvetenskap vid universitetet i Jena.

– Därför får de så mycket synlighet och kan sätta sin prägel på till exempel flyktingdebatten.

Och på den här punkten har Pegida och AfD framför allt bidragit till den nuvarande tonen i debatten.

– Tröskeln för att offentligt komma med främlingsfientliga och rasistiska kommentarer har sänkts betydligt, säger Oppelland.

AfD bytte skepnad

Björn Höcke heter alltså den nye starke mannen inom AfD. Han sitter som ledamot i delstatsparlamentet i Thüringen och hans tal fylls av nationalkonservativa tongångar.

Höcke kom att få en mer framträdande roll inom partiet efter en smutsig intern maktkamp i somras.

Partiet Alternative für Deutschland grundades ursprungligen i protest mot den europeiska finanspolitiken och euron. Den tidigare partiledningen under grundaren Bernd Lucke valde ändå att inte aktivt avgränsa partiet åt höger.

Det visade sig vara en framgångsrik taktik som gav AfD mandat i de östtyska delstatsparlamenten, men som samtidigt ledde till att de ekonomiska frågorna, som partiet var grundat kring, hamnade i skymundan.

Efter en intern maktkamp var det de värdekonservativa som tog över partiet. Många av de ursprungliga medlemmarna, med Lucke i spetsen valde att lämna partiet.

Inom ramarna för sitt nya parti ALFA tar Lucke kraftigt avstånd från Pegida och det som AfD har utvecklats till. Under den nya ledningen har AfD utvecklats till en Pegida-tvilling skriver Lucke.

Retoriken leder till våld?

Efter knivattacken i Köln, där stadens nyvalda borgmästare Henriette Reker skadades svårt har man i Tyskland ställt sig frågan om den hätska flyktingdebatten hade inspirerat gärningsmannen.

Vissa politiker och politikforskare går till och med så långt att de anser att AfD och Pegida har banat väg för våldet.

– Det är svårt att säga om det finns ett direkt samband mellan demonstrationerna och våldet. När det handlar om flyktingar och asylsökande har det förekommit våld också tidigare, utan demonstrationer och debatt. Men det utesluter inte det faktum att stämningen har blivit mer hätsk och retoriken betydligt hårdare, fortsätter Oppelland.

Han ser också att de etablerade partierna har ett intresse av att i nuläget ta fasta på allt som kan diskreditera AfD. Att partiet skulle vara direkt främlingsfientligt skriver han inte under.

– Det finns personer inom partiet, som tar ut svängarna när de uttalar sig, men då man läser partiprogrammet så är det främst de värdekonservativa tankarna som dominerar. När det gäller invandring och flyktingpolitik är formuleringarna trots allt rätt så försiktiga.

”AfD högerradikalt”

En annan syn på saken har i alla fall den tyske vicekanslern Sigmar Gabriel. I en intervju för tv-kanalen RTL betecknar socialdemokraten Gabriel AfD som öppet högerradikalt.

– Det språk de använder är det samma som användes av nazisterna, säger Gabriel till RTL.

Gabriel syftar i första hand på Björn Höcke och de tal han har hållit i Erfurt, men också på ett uppträdande i en tv-debatt i söndags. Tv-debatten har för övrigt också fått partiledningen inom AfD att ta avstånd från Höcke och hans retorik.

Höcke har ingen rätt att tala för hela partiet skriver partiledarna Frauke Petry och Jörg Meuthen i ett brev till partimedlemmarna. Partiledarna skriver vidare att de inte gillar Höckes sätt att uppträda och hans brist på respekt för de politiska motståndarna.

Sigmar Gabriels partikamrat justitieminister Heiko Maas riktar å sin sida hård kritik mot Pegida. I en debattartikel i tidningen Der Spiegel skriver Maas att gränsen för vad som går att acceptera nu har överskridits.

Att hota politiker med galgen och att tycka det är beklagligt att koncentrationslägren inte längre är i användning är inte Pegida-nonsens utan en fara för allt fler människor, skriver Maas.

Den som bygger en galge och vill se mänskor hänga där är med om att låta alla hämningar brista, skriver Maas vidare.

Kriminalpolisen varnar

Den tyska federala kriminalpolisen BKA varnar i alla fall för att stämningen i landet kan leda till fler våldsbrott mot flyktingar.

I ett internt dokument, som tidningen Süddeutsche Zeitung har kommit över, varnas för att hotet från ytterhögern också riktar sig mot politiker och personer som hjälper flyktingar.

Kriminalpolisens lägesrapport hade gjorts bara några dagar före dådet mot borgmästaren Reker.

BKA talar också om att det i övrigt rätt heterogena högerextremistiska spektret kan hitta en minsta gemensamma nämnare i den pågående flyktingsituationen. Man räknar också med nya former av protester, som blockader av vägar och järnvägar för att stoppa flyktingarna.

Fram till slutet av september räknar BKA med över 450 högerextremistiska attacker mot förläggningar för asylsökande.

Hit men inte längre

Traditionellt har förbundskansler Angela Merkels krisdemokrater slagit fast att de är så höger som ett parti i Tyskland kan och får vara. Allt höger om CDU klassas som ytterhöger. Endast det bayerska systerpartiet CSU har tidvis haft tillåtelse att gå över gränsen.

Nu försöker i alla fall AfD slå sig in det tomrum som har uppstått då Angela Merkel har styrt sitt parti allt längre mot den politiska mitten.

Flyktingsituationen i Europa och dess följder för Tyskland har ändå fått de politiska vindarna att vända rätt så snabbt.

Då EU-valet 2014 ännu var en katastrof för krafterna höger om CDU/CSU, ser det nu ut som om AfD skulle kunna dra nytta av den rådande situationen.

AfD fick visserligen 7,1 procent av rösterna i EU-valet, men då var partiets centrala budskap ett helt annat än i dag. Då var det ännu främst kritiken mot den europeiska finanspolitiken och euron som stod i centrum.

– I nuläget med den pågående flyktingsituationen kommer de utan problem att få över tio procent av rösterna i kommande delstatsval. På så sätt kan man säga att kristdemokraterna har misslyckats att ta hand om de väljare man har längst ut till höger, säger Oppelland.

– Man måste ändå samtidigt komma ihåg att ett protestparti som AfD också samlar röster från alla andra partier, säger Oppelland.

Likheter med Österrike

Också i Österrike och Schweiz har högerkrafterna firat valsegrar. I lokalvalet i Wien för några veckor sedan fick det österrikiska frihetspartiet FPÖ över 30 procent av rösterna.

I Schweiz befäste det högerpopulistiska folkpartiet SVP under veckoslutet sin ställning som landets största parti. I valet till parlamentets underhus fick man 29,5 procent av rösterna.

– På grund av flyktingkrisen har högerpopulisterna högkonjunktur vad gäller de viktiga valfrågorna, säger Oppelland.

Schweiz har sin egen politiska dynamik, men vad gäller Österrike och Tyskland ser han också vissa andra likheter i högerpopulisternas framgång.

– I Österrike har man dessutom en situation som påminner om den i Tyskland. Precis som här i Tyskland är det de två stora etablerade partierna, det vill säga det kristdemokratiska folkpartiet ÖVP och socialdemokraterna, som regerar tillsammans. All protest kanaliseras via frihetspartiet FPÖ och det samma verkar gynna AfD här.

Intressanta delstatsval

I mars ordnas delstatsval i tre tyska delstater och valen blir en viktig test inte bara för högerpopulisterna utan också för Angela Merkel.

Inom det kristdemokratiska partiet finns ett utbrett missnöje med hur Merkel har hanterat flyktingpolitiken. För första gången som tysk kansler kämpar hon nu med en sviktande popularitet och ett växande motstånd.

– Hon är i ett mycket svårt läge och om hon inte snart kan lösa problemet med flyktingarna blir läget ännu värre, säger statsvetaren Oppelland.

Och att missnöjet med Merkel växer är förstås något högerpopulisterna försöker utnyttja.

– Med Merkel vid rodret går det utför för Tyskland och Europa. Merkel måste bort, proklamerade Björn Höcke vid AfD-demonstrationen i Erfurt i onsdags.