Barnombudsmannen avråder moralpanik om sociala medier

Barnombudsman Tuomas Kurttila tycker det är bra att Svenska Yle lyfter fram tematiken barn och unga på sociala medier i projektet #NiVetIngenting. Han har många tankar om ämnet.

- Det är bäst att inte tänka svartvitt, att en viss miljö i sig skulle vara bra eller dålig för barn, säger barnombudsman Tuomas Kurttila om sociala medier.

Kurttila jämställer den virtuella verkligheten med skolan eller hemmet, som också kan vara bra eller dåliga miljöer. Det väsentliga är att lyssna på barnen och förstå deras upplevelser.

Barnombudsmannen säger att vuxna inte ska hålla panikknappen nedtryckt när det gäller sociala medier, men att man ska ta barns bekymmer på allvar.

- Det är bäst att inte tänka svartvitt om sociala medier.

Kurttila har varit med om fall där hundratals barn har gått med i grupper för att mobba andra barn på sociala medier. I ett fall lyckades vuxna stänga en sådan mobbningsgrupp med 600-700 medlemmar men gruppen återuppstod efter några veckor.

- Också stödelever och elever som hade gått på kurs för att förebygga mobbning var med i mobbningsgruppen.

Enligt barnombudsmannen visar exemplet på att de vuxna inte lyckades få barnen att förstå varför de inte ska mobba. Han tror också att vuxna visar dåliga rollmönster på diskussionsforum som fylls med hatiska och kränkande inlägg.

Sociala medier är här för att stanna

Även om Tuomas Kurttila ser problemen lyfter han gärna fram att sociala medier för mycket gott med sig och skapar helt nya umgängesmöjligheter också för barn.

Han berättar ett verkligt exempel om ett barn som är väldigt intresserat av hissar. Förr hade det varit svårt att hitta andra som delar intresset, men nu har han fått vänner och följare över hela världen för sina hissbilder på sociala bilder.

- Forskning visar att de barn som är aktiva på sociala medier de facto också är aktiva i "riktiga" situationer. Men det är här är vuxnas språk, för barnen är det som sker på sociala medier precis lika verkligt, säger barnombudsman Tuomas Kurttila.

Hellre engagemang än förbud

För dagens barn och unga är sociala medier en självklar del av livet. Kurttila lyfter fram vikten av att sociala medier används på ett positivt och inkluderande sätt.

#NiVetIngenting

• Den här artikeln är en del av Svenska Yles granskning #NiVetIngenting
• Vi rapporterar 19-25.10.2015
• Vi granskar ungdomarnas värld på webben och i telefonapparna samt den kränkning och mobbning som förekommer där. Har du ett tips som rör det här får du gärna höra av dig via vår tipsblankett.
• Utsätts du för nätmobbning eller andra kränkningar? Det går att få hjälp. Läs mera här.
• Läs mer på svenska.yle.fi/nivetingenting.

- Jag vill inte skapa mera tryck på skolan men det finns exempel där skolan med ganska liten insats har gjort det självklart att hela klassen är med i Whatsapp-grupper, och att både flickor och pojkar deltar likvärdigt, säger Kurttila.

Liksom med allt annat finns det risker på sociala medier men barnombudsmannen tror inte att stränga åldersgränser är en lösning på de problem som kan uppstå. Chatappen Whatsapp har en åldersgräns på 16 år och många andra sociala medier har åldersgränsen 13 år.

Kurttila säger att många föräldrar och till och med lärare medvetet låter barn bryta mot åldersgränserna i tjänstevillkoren - och det är inte något som han fördömer.

- Jag kan inte säga att det är fel, säger Kurttila.

Enligt barnombudsmannen kan det till och med vara en större risk för barnet ifall det inte lär sig att hantera sociala medier, som kan ses som en viktig medborgarfärdighet.

Viktigare än åldersgränser, förbud och begränsningar är att vuxna är engagerade i vad barn gör på sociala medier och att barnen vågar berätta också om negativa upplevelser.

Kurttila hoppas också att de sociala mediebolagen går in för att uppmuntra till positiva miljöer. Han nämner Facebooks "gilla"-knapp som ett utmärkt exempel - alltså att det inte finns någon "ogilla"-knapp.