FSD samlat i arbetarstaden
-Regeringen är i dag på klappjakt på arbetarna. Vi har inget att säga till om, arbetsgivarna dikterar villkoren. Så känns det för Bjarne Strengell, ordförande för Jakobstads svenska arbetarförening.
Jakobstad är den här helgen värd för de finlandssvenska socialdemokraternas kongress.
Jakobstad var länge en hantverkar- och sjöfartsstad. Industrialiseringen kom i mitten av 1800-talet.
Jakobstads Svenska Arbetarförening är en av de första svenskspråkiga socialdemokratiska föreningarna i Finland och framgångsrikaste i Svensk-Finland. Den grundades år 1903 för att förbättra de vanliga människornas levnadsvillkor.
Föreningens 100-års historik talar om arbetarrörelsen som en motkraft till rovdriften på arbetarna, svältlöner, överlånga arbetsdagar och barnarbetskraft.
Många lagt ner och sagt upp
I dag är tobaksfabriken nedlagd och många större industrier har försvunnit eller behöver åtminstone betydligt mindre arbetskraft.
Bjarne Strengell vill fortfarande kalla Jakokbstad en arbetarstad. Och den lider under den borgerliga regeringens politik, anser han.
Offentliga sektorn hotas
Regeringens politik märks närmast bland staden Jakobstads personal, över 1 000 anställda, säger Bjarne Strengell.
Försämringarna drabbar offentligt anställda. Folk är bekymrade för sin framtid. Bolagiseringstankarna väcker oro; vad händer om de multinationella företagen kapar åt sig skivor av det offentliga, till exempel inom åldringsvård och omsorg? Vi måste se till att bibehålla den service vi har i dag, säger Bjarne Strengell.
Inget politiskt missnöje?
Den stora mängden offentligt anställda och arbetare syns ändå inte i stadens politiska styrkeförhållanden.
-Tyvärr fick vi lite stryk i senaste val, medger Bjarne Strengell. I stadsfullmäktige har socialdemokraterna numera bara nio mandat och Vänsterförbundet tre. SFP är störst med arton mandat.
Sannfinländarna gör arbetarna besvikna
-Nu är det dags ta upp kampen och se framtiden an, säger Bjarne Strengell. Inte är SDP och arbetarföreningarna utdöende, vi står för rättvisa, jämlikhet och framtidstro, så visst tror jag det finns möjligheter, säger arbetarföreningens ordförande.
I senaste val var det många, inte bara i Jakobstad, som lämnade SDP.
-De tog sin tillflykt till Sannfinländarna som lovade guld och gröna skogar. Men nu ser vi en tendens att de återvänder, det visar opinionssiffrorna, hoppas Bjarne Strengell.
Finns det någon arbetarklass?
Socialdemokraternas väljarunderlag försvinner med samhällsförändringen. Bjarne Strengell hör till dem som vill omdefiniera arbetarbegreppet.
-Det beror på hur man definierar sig själv som arbetare. Är det bara de lägsta grupperna, städerskorna, köksor, sophämtarna? Eller finns arbetarna idag på högre nivåer, t.ex politiker och mellanchefer, alla som utför ett arbete för någon annan?
-På ett sätt är vi alla arbetare, med olika befattningar.
FSD anpassar sig
Så vartåt går Finlands svenska socialdemokrater?
-Stadigt framåt, vill Bjarne Strengell hävda.
-Vi för en bra politik och syns, fast inte så bra som vi borde. I kulisserna jobbar vi ständigt för arbetarna och finlandssvenskarna, säger han.
Det har sagts att årets FSD-kongress medför en föryngring, bland annat på ordförandeposten efter Maarit Feldt-Ranta. Två kandidater finns, och båda har erfarenhet och kontaktnät. Och arbetarbakgrund, eller åtminstone erfarenhet från arbetslivet, som fortfarande är viktigt för den som ska leda de finlandssvenska socialdemokraterna.