Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Hur kan man spara när de äldre bara blir fler?

Från 2015
Uppdaterad 25.10.2015 13:34.
Avdelning 7 vid Malmska sjukhuset
Bildtext Avdelning 7 vid Malmska sjukhuset

Beskedet om att Bädden på Malmska i Jakobstad stängs rör upp känslor. De äldre är fler än någonsin och det finns inga lediga vårdplatser. Ändå ska ytterligare 30 platser försvinna. Vad händer med åldringsvården när både kommunen och staten sparar?

Medlemmarna i Äldrerådet i Jakobstad är oroade över att långvårdsavdelning 7 stängs och över äldrevårdens framtid. Hur kan man spara i en sektor där klienterna bara blir fler frågar sig Äldrerådets ordförande Bertel Widjeskog.

Bertel Widjeskog
Bildtext Bertel Widjeskog är oroad över äldrevården.

- Vi är rädda för hur det ska bli i framtiden och bävar för när kommunen ska konkurrensutsätta omsorgen. Då vinner de stora multinationella bolagen tävlan. Signalerna från Sverige är dåliga, det finns otaliga exempel på att storbolagen inte klarat av att hålla vårdkvaliteten. Har man tillräcklig insyn och vem ska granska dem?, säger Widjeskog.

I förlängningen innebär inbesparingarna att flera äldre ska bo hemma längre. Men att bo hemma är inte alltid oproblematiskt.

- Strävan är att de äldre ska bo hemma. Men försök att bo gammal och ensam utan körkort i exempelvis Lappfors med 30 kilometer till affären. Det är ingen kvalitet i ett sådant boende heller.

Att bo hemma längre ställer ökade krav hemvård, intervallvård och på de närstående.

- Det förmånligaste alternativet är närståendevård. Men närståendevårdarna går redan på knäna och det är stor efterfrågan på intervallplatser. De behöver avlastning för att orka, säger Widjeskog.

Vårdplats bara för de välbeställda

När kommunerna sparar och skärper kriterierna för att bevilja de äldre vårdplats kan lösningen vara ett privat boende. Men de platserna kan vara mycket dyra. Samtidigt vill regeringen skära i pensioner och bostadsbidrag.

- Alla har inte råd med privat äldreboende som situationen ser ut i dag och den andelen ser bara ut att öka. I yttersta fall leder det till att gamla lever i misär, säger Widjeskog.

Widjeskog har förståelse för att att social- och hälsovården måste att spara. Efter upprepade, stora överskridningar är man i knipa. Frågan är hur mycket man egentligen vinner på att stänga bädden. På ett eller annat sätt ska klienterna ändå tas om hand säger Widjeskog.

Längre väntan på vårdplatser

Ann-Sofie Larsson är placeringskoordinator på Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Det är hon som ska hitta nya platser till de 30 klienter som vårdas på bädden.

- 30 vårdplatser finns inte lediga direkt. Det är alltid långa köer och mitt akuta problem att placera dem som vårdas på Bädden. Det innebär att det blir en längre väntan för dem som bor hemma, säger Larsson.

Istället för att banta ner platserna på Björkbacka och Pedersheim som planerat tas alla åter i bruk. De optionsplatser som finns på till exempelvis Folkhälsan kan nu eventuellt aktiveras. Det behövs också mera satsning på hemvården.

Hur kan det då bli en inbesparing?

- Det kan man fråga sig. Logiken är inte alltid solklar. Men priset för ett vårddygn på en långvårdsavdelning är högt och det blir förmånligare att att få ut klienterna till andra boenden. Även om vi köper platser av Folkhälsan så blir det billigare. Och även om personalen ska omplaceras så finns det vakanser. Inbesparingarna kommer från olika håll, säger Larsson.

För få äldre bor hemma

Målsättningen är att flera äldre ska bo hemma så länge som möjligt. Här ligger Jakobstad efter medeltalet i landet och långt efter andra länder.

pirjo knif
Bildtext Pirjo Knif är chef för äldreomsorgen på Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad

- Inom vårt vårdområde bor 3560 personer över 75 år hemma, medan målet är 4350. Det är flera hundra för många i vård, säger Pirjo Knif som är chef för äldreomsorgen på Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad.

Redan nu har kriterierna för att få en vårdplats skärpts och man beaktar den fysiska hälsan. Vad händer om man inte vill bo ensam, om man känner sig ångestfylld och otrygg?

- Då är det jättesvårt. Då kan privata seniorboenden vara en lösning, men ja, de kan vara väldigt dyra. Egentligen är det bara Hötorgscentret och Mariahemmet som är ett seniorboende, de andra är serviceboenden. Regionförvaltningsverkets krav på mera personal har höjt kostnaderna. Om de kunde göras om till seniorboenden med lägre bemanning så skulle platserna bli billigare, säger Ann-Sofie Larsson.

Den samhällsekonomiska utvecklingen är en källa till oro och innebär en hotbild för vissa äldre människor.

-De som har det bättre ekonomiskt har en bättre ställning. Jag hoppas att regeringen gör förnuftiga beslut så att människor inte hamnar i kläm. Men i övrigt är åldringsvården på väg åt rätt håll. Vi går mot en större lyhördhet och en längre ålderdom där vi är mera självständiga och tar ett större ansvar för oss själva, säger Knif.

- Problemet i åldringsvården är ofta en attityd av att "one size fits all", man utgår från att alla vill ha samma sak. Men vi måste se mera till individen, alla har inte alla samma önskemål om hur vi vill ha det när vi blir gamla, säger Ann-Sofie Larsson.

Hemmaboende äter dåligt

Samtidigt som äldre ska bo hemma vittnar vårdpersonal om att de äldre börjar må bätte när de kommer in på ett boende. Hur går den ekvationen ihop?

- Ofta äter de äldre fel och för lite när de bor ensamma. De unnar sig inte och tycker inte att de har råd. Då bryts en äldre människa snabbt ner. När de kommer in på ett boende får de näringsrik mat, regelbunden medicinering och hjälp med att sköta sin hygien. Nästan alla som kommer in på ett boende blir bättre, säger Larsson.

Men Pirjo Knif säger att äldreomsorgen inte heller kan ordna allt utan att en del faller på samhället. Till exempel måste kommunerna planera tillgänglighet till service och infrastruktur.

Beskedet om att stänga bädden kom till synes plötsligt. Finns det riktning i sparandet eller kapar man bara blint för att skära i kostnaderna? Drar politiker och sjukvårdspersonal åt samma håll?

- Ja, det skulle jag nog säga. Jag tror att det finns en riktning. Vi går mot större självständighet och mera livskvalitet. Själva vården på en avdelning är kvalitativ, men inte livet i sig. Jämfört med andra länder har vi otroligt många äldre som ligger på bäddavdelningar. Det blir mera hemvård och stöd till de som bor hemma. Dessutom pressar SOTE-reformen på. Gör vi inte vissa förändringa nu så gör snart någon annan dem åt oss, säger Larsson.

Enligt Pirjo Knif prioriterar Social- och hälsovårdsverket hemvården. Den har redan vuxit och utvecklats och står för en del av de budgetverskridningar som gjorts.

Färre sängar förändrar vården

Även om stängningen just nu känns radikal så kan den föra något gott med sig anser Ann-Sofie Larsson.

-Just nu känns det drastiskt, men jag tror att det föds något gott ur detta. Vi måste börja jobba på mera effektivt. Vi måste se människan och uppnå det som andra länder klarar, att åldringar bor hemma och mår bra, säger Larsson.

Larsson säger att ett dilemma är att man inte alltid satsar rätt i nuläget. Färre sängar innebär att man måste vara mera effektiv och ha en plan för den fortsatta vården. Fastän en äldre person ligger på hjärtövervakning så måste man så snart läget är stabilt direkt hjälpa upp den äldre för att själv gå till toaletten och sätta sig upp för att äta middag.

- Man måste arbeta med hela människan och hjälpa och stöda så att hen kan åka hem igen. Personen får inte bli liggande i två veckor tills läkaren säger att det är dags att åka hem. Då förlorar den äldre snabbt muskelstyrka och får yrsel när hen ställer sig upp och förblir i värsta fall sängliggande, säger Larsson.

Brytningsskede

Både Knif och Larsson anser att framtiden finns i mera Campus-lika boenden där de äldre har egna lägenheter, men samtidigt nära till service. Där kan barnbarnen sova över och de boende har tillgång till hemvård och nattpatrull.

- Vill du koka mat själv så gör du det, annars tar du hissen ner till den gemensamma matsalen och väljer något gott från menyn och kanske ett glas rött till. Där kan du också hitta umgänge i din egen ålder, säger Ann-Sofie Larsson.

Men vad händer när man blir för dålig för att bo så självständigt?

- Då måste det finnas en plats på ett boende. Då är du i slutskedet av ditt liv och så dålig att du behöver mycket vård. I dag har vi klienter som flyttat in på boenden redan i början av 2000-talet, alldeles för tidigt. De hade klarat sig hemma eller i ett radhus många år till, säger Larsson.

Tjugo år mera livstid

Vi har fått 20 år längre livstid i slutet av livet. När man går i pension har man nästan en tredjedel av livet kvar. Men hur de åren ska se ut och vad de ska innehålla formar vi just nu, sa Pirjo Knif i en intervju för ett drygt år sen..

- Det har skett och sker en attitydförändring. Tidigare så var många inställda på att flytta till ett boende när de blir gamla. Så är det inte längre, de flesta vill bo hemma och klara sig själva, säger Ann-Sofie Larsson.

I Pirjo Knifs doktorsavhandling intervjuade hon personer i övre medelåldern och de såg positivt på framtiden. Det enda orosmomentet var att de kanske inte ska få den hjälp de behöver när de blir äldre. De litar inte riktigt på samhället.

Självständighet , campus och eget ansvar låter ju bra. Men kan man känna sig trygg som äldre? Finns det en vårdplats när man behöver den?

- Jag vill svara "självklart", men just nu med alla förändringar så känns det en aning osäkert, säger Ann-Sofie Larsson.