Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Hasse tog sig ur den djupa depressionen

Från 2015
Uppdaterad 20.11.2015 10:01.
Hasse Nordman och hans fru och stöd Marja-Leena.
Bildtext Hasse Nordman från Petalax har tagit sig ur en djup depression. Hans fru och stora stöd Marja-Leena lever idag ett aktivt pensionärsliv.
Bild: Yle/Anki Westergård

Hasse är idag en glad pensionär. Men då han hade tre år kvar till pensionen drabbades han av en svår depression. Hasse hade aldrig tidigare haft några mentala problem, knappt ens några fysiska.

- På 30 år var han inte sjukskriven en enda dag, berättar hans fru och stora stöd i livet, Marja-Leena Nordman.

Depressionen var så pass allvarlig att Hasse lades in på Vasa centralsjukhus psykiatriska enhet i Roparnäs. Han fick återkommande psykoser och blev tungt medicinerad. Då inget tycktes hjälpa, bestämde man sig för att ge Hasse ECT-behandling, alltså elchocker. Nitton gånger genomgick han elchockerna, och av den tiden har han stora minnesluckor.

- I början var jag för sjuk för att få psykoterapi, men lite senare började jag gå intensivt i psykoterapi, säger Hasse. Det var Marja-Leena som i början fick skjutsa in honom till Vasa eftersom han var för sjuk för att kunna köra bil.

hasse nordman
Bildtext Motion är viktigt för Hasse. Det är en faktor som han tror hjälpt honom bli frisk
Bild: Anki Westergård

Frisk efter resan

Paret Nordman berättar att läkarna stod som handfallna, att de inte visste vad de skulle ta sig till med Hasse som inte blev bättre. Som en sista utväg föreslog en läkare att de skulle resa bort, få miljöombyte.

- Vi åkte till Australien i tre månader och då vi kom hem var jag helt frisk, säger Hasse.

Men vi backar lite. Det är givetvis inte så enkelt som att resa bort och därmed bli frisk. Hasse har en hel lista över faktorer som han tror gjorde att han i slutändan blev fullt återställd.

- Marja-Leena, våra barn och barnbarn har varit ett oersättligt stöd. Utan dem skulle jag inte ha klarat det, säger Hasse.

Han nämner också Niko-hunden som de fick av sonen, och som gjorde att Hasse började röra sig ute i naturen igen, något han annars gjort i hela sitt liv.

- Att vara med Niko var absolut en av faktorerna som hjälpte mig börja må bättre, säger han.

hasse nordman
Bildtext Hunden Niko var ett stort stöd för Hasse då han var sjuk. Här ett fotografi på Hasse själv och hans gamla trotjänare.
Bild: Anki Westergård
hasse nordman marja-leena nordman
Bildtext Marja-Leena och Hasse tittar i Hasses gamla dagböcker. Marja-Leena har skrivit ner fina ord åt sin man för att få honom att orka kämpa.
Bild: Anki Westergård

Många friskhetsfaktorer

Också Marja-Leena såg till att Hasse så småningom började motionera igen, och Hasse säger att motionerandet har varit en mycket viktig friskhetsfaktor.

Arbetskamraterna som kom och hälsade på Hasse då han var sjuk, var också ett stort stöd. I området där Hasse bor finns det ett gäng som samlas till en så kallad runda bordet-diskussion på det lokala kaféet, och där fick Hasse mycket stöd.

- Jag har varit helt öppen om min sjukdom och folk har tagit emot det bra. Då jag träffade mina kamrater vid kaféet fick jag ett stort stöd, det var nästan bättre terapi än den terapi som proffsen erbjudit, skrattar Hasse.

Han räknar upp psykoterapi som en av de faktorer som också kan ha inverkat på hans tillfrisknande.

- Man kan ju inte veta, men nog kan det ju ha hjälpt, säger han.

Långsam förbättring

Samma sak är det med elchockerna: kanske de hjälpte, kanske inte. Då Hasse mådde som värst gick han på tunga mediciner vilket gjorde honom helt apatisk.

- Han var klart övermedicinerad och då detta upptäcktes togs hälften av medicinerna bort och då blev han mer som vanligt igen, säger Marja-Leena.
-
Anhörigvården fungerade inte alla gånger så som Marja-Leena hade önskat. Paret har ändå stött på många fina sjukskötare under åren, och Hasse är fortfarande god vän med den egenvårdare han hade då.

Så småningom började Hasse också engagera sig i olika föreningar, men bara i en liten skala. Till exempel hade Malax-Korsnäs handikappförening slöjd varje måndag, vilket gjorde att Hasse fick en hobby att ägna sig åt. Också sommarstugan och att fiska, plocka bär och att skriva dagbok är sådant som hjälpt Hasse att bli frisk igen.

Trätavla med ordspråk
Bildtext Hemma hos Nordmans både syns och känns omsorgen man har om varandra.
Bild: Anki Westergård

Attitydförändring efterlyses

Resan till Australien blev dock vändpunkten. Då hade allt det strävsamma och förebyggande arbete som han och Marja-Leena gjort gett resultat och tajmingen att resa bort var det som fick det att vända.

- Sjukdomen blev kvar i Australien, konstaterar Hasse och Marja-Leena.

Idag har Hasse varit frisk i tio år, han äter inte ens några mediciner. Han är försiktig med att inte ta på sig för mycket, och han har lärt sig att säga nej och att känna efter hur han orkar.

Hasse uppmanar de som är sjuka att våga berätta, om de bara kan. Alla kan drabbas och ju fler som vågar tala om det, desto mindre laddat blir det.

- Det vore bra om man också lärde barnen att det finns sjukdomar som inte syns utanpå. På det sättet skulle det födas en förståelse för de psykiska sjukdomarna också, säger han.

Har du varit deprimerad? Skriv din egen berättelse här.
Läs publikens berättelser om depression.

#hurmårdu

Taggar:
Till sidans topp

A-Ö: Mer från Svenska Yle